Positivt tryckventilation (PPV) är en form av konstgjord andning där en mekanisk ventilator används för att tvinga in luft i en patient som inte andas. Till skillnad från undertrycksventilation, där kroppen är innesluten i en järnlunga som tvingar bröstkorgen att expandera och suga in luft, tvingar PPV luft direkt in i lungorna. Detta åstadkoms genom att fästa en konstgjord endotrakeal- eller trakeostomislang på patienten. De vanligaste typerna av PPV-maskiner är volymcyklade ventilatorer, tryckcyklade ventilatorer, flödescyklade ventilatorer och tidscyklade ventilatorer.
Volymcyklad övertrycksventilation används på patienter med akut andnödsyndrom (ARDS) eller bronkospasm. En viss förinställd volym av luftflöde pumpas in i lungorna, varefter passiv utandning tillåts. Det används oftast i kritiska situationer där patienten behöver en förutberäknad mängd luft, och är en av de vanligaste formerna av denna behandling.
Tryckcyklad PVP ger syre under inandning tills en viss förinställd trycknivå uppnås, varefter passiv utandning tillåts. Generellt sett mindre kraftfull än den volymcyklade typen, är tryckcyklad övertrycksventilation mer vanligt förekommande som en kortsiktig lösning för att ge ett tryckassisterat andetag. Det används också ibland för kritiska situationer, men det är sällsynt. Oftare används det på vårdinrättningar och mobila intensivvårdsavdelningar.
Flödescyklad övertrycksventilation ger en ökande tillförsel av syre. Åtminstone är det tills motståndet är tillräckligt reducerat för att tillåta en förinställd flödeshastighet. När detta har uppnåtts, sänks syrgashastigheten gradvis tills den sammanfaller exakt med den önskade flödeshastigheten.
Tidsstyrd övertrycksventilation förlitar sig på en timer för att ge konstgjord andning tills en förinställd tid har uppnåtts. Efteråt tillåts patienten passivt andas ut. Tiden baseras på den önskade volymen. Om den aktuella syrgasflödeshastigheten är högre än önskat måste mindre tid användas. Om flödeshastigheten däremot hindras måste tiden förlängas tills rätt volym levereras till patientens lungor.
Alla metoder för denna behandling förlitar sig på en självuppblåsande påse och ansiktsmask fäst vid en slang som antingen förs in i patientens mun – endotrakeal – eller genom ett hål i hans eller hennes hals – trakeostomi – för att leverera syre. Till skillnad från undertrycksventilation är övertrycksventilation mycket mindre invasiv och därför den mer föredragna lösningen. Det har blivit ett integrerat verktyg i behandlingen av andningssvikt sedan 1990-talet.