Osteofyter är det medicinska namnet för överväxt av benvävnad som oftare kallas ”bensporrar”. Trots termen ”sporrar” är de faktiskt små runda klumpar av extra ben som växer runt lederna. Osteofyter är kroppens försök att kompensera för existerande ben- och ligamentdegeneration på grund av ålder eller skada. Tyvärr misslyckas kroppens försök att läka sig själv på detta sätt.
Bensporrar bildas av kroppen i syfte att begränsa eller stoppa rörelse i en försämrad led som blir för lös. Eftersom degenerativa ledtillstånd är karakteristiska för idrottare och äldre, är osteofyter vanliga hos personer med sportrelaterade skador eller artrit. Faktum är att de ofta orsakar artrit, såväl som ett tillstånd som kallas spinal stenos. Andra faktorer i utvecklingen av sporrar inkluderar bendeformationer, frakturer, ärftliga faktorer och dålig hållning.
Osteofyter finns oftast längs ryggraden, men de kan finnas på vilket ben som helst i kroppen. Även om de inte är en källa till smärta i sig, kan de skapa tryck på någon av nerverna som förgrenar sig från ryggraden för att resultera i smärtsamma och ibland försvagande medicinska tillstånd. I många fall kan en person med bensporre aldrig drabbas av några symtom.
När symtom finns beror de vanligtvis på tryck på hur många nerver som helst i kroppen. Stickningar eller domningar i armar, händer, ben eller fötter kan tyda på närvaron av osteofyter längs ryggraden. Det är också vanligt att uppleva muskelkramper, spasmer eller svaghet. Beroende på storleken och placeringen av sporrarna är det möjligt för drabbade att förlora förmågan att röra en del av sin kropp. När de finns på den övre delen av kotorna i nackregionen kan symtomen vara huvudvärk, yrsel och allmän nacksmärta.
Symtomen som orsakas av osteofyter är också karakteristiska för andra medicinska problem. För att vara säker på att de faktiskt orsakas av bensporrar kommer en läkare att utföra röntgenstrålar, magnetisk resonanstomografi (MRT), datortomografi (CT) och elektriskt ledande tester för att bedöma nervfunktionen. Behandlingen kan innefatta antiinflammatoriska läkemedel som kortison, vila, sjukgymnastik och, i svåra fall, operation.