Termen ”organisationsintelligens” syftar på förmågan eller förmågan hos en organisation att analysera data och översätta den till användbar information. Det inkluderar organisationens förmåga att samla in data och även att undersöka händelser och beteenden för att applicera dem på sin affärsmodell på ett sätt som för organisationen framåt. Det kan också hänvisa till en organisations förmåga att dela information mellan intressenter.
Det finns vanligtvis två huvudkomponenter av organisatorisk intelligens. Den första är kunskapshantering, som inkluderar ett antal strategier avsedda att samla in och dela information som erhållits genom forskning, datainsamling och erfarenhet. Exempel på kunskapshanteringstekniker inkluderar skapandet av bästa praxisdokument. Sådana dokument skapas genom att intervjua de mest framgångsrika arbetarna inom ett funktionsområde, analysera deras processer och vanor och dokumentera dessa beteenden för användning av alla andra arbetare inom samma funktionsområde.
Den andra huvudkomponenten i organisatorisk intelligens är organisatoriskt lärande. Detta syftar på hur en organisation lär sig och även till hur organisationer anpassar sig utifrån vad de lär sig. Den bygger på tron att organisationer som objektivt kan analysera data och hitta sätt att införliva förändringar i miljö, regering, tillgång på resurser och konsumenternas åsikter och köpbeteenden i sina affärsplaner är mer framgångsrika än de som bara samlar ihop data. Intelligenta svar kan innefatta att ändra prisstrategier, utöka produktutbudet eller marknadsföra på ett sätt som når konsumenterna mer effektivt.
En av de viktigaste aspekterna av begreppet organisatorisk intelligens är att intelligenta organisationer inte bara samlar information, de delar den i hela organisationen. Till exempel kan olika avdelningar mycket väl använda olika leverantörer för samma funktion. I en intelligent organisation kommer avdelningarna att dela den informationen och försöka förhandla fram ett kollektivavtal där reducerad prissättning erhålls från en enda leverantör i utbyte mot flera avdelningars verksamhet.
En annan viktig egenskap hos en intelligent organisation är att den inte bara sitter på informationen den samlar in – den använder den för att förbättra sig själv. Principerna för organisatorisk intelligens dikterar att när information väl har samlats in måste den utvärderas för att fastställa alla sätt på vilka den är relevant för verksamheten eller organisationen. Till exempel, om ett företag upptäcker att det tappar marknadsandelar bland en viss grupp av konsumenter, bör det försöka fastställa varför, vad det kan göra för att återta andelen och vilka andra konsumentgrupper som kan vara en hållbar ersättning för den förlorade verksamheten .