Otillbörliga affärsmetoder uppstår när ett företag agerar på ett sätt som bryter mot konsumenternas allmänna förtroende för sådana företag. De kan gälla en rad branscher — från det självklara vid köp av olika produkter och tjänster till mindre uppenbara fall som inkasso och hyresärenden. Generellt sett, för att kvalificera sig för en orättvis affärspraxis, måste handlingen som vidtagits av företaget i fråga ha inneburit bedrägeri, vilseledande eller en handling som enbart genom sitt uppdrag implicerar företaget i att ha utnyttjat villkor som är överdrivet orättvisa.
De flesta jurisdiktioner har lagar om orättvis affärspraxis för att skydda konsumenter från sådan praxis. Generellt kommer stadgarna att beskriva vilken typ av handling som kan ge upphov till ett anspråk på otillbörlig affärssed och ange vilken rättelse som kommer att beviljas i en given situation. Det vanligaste är att åtgärden återställs, men i förekommande fall kommer domstolen att ge ett föreläggande att upphöra med den aktuella verksamheten. Om omständigheterna är särskilt svåra kan domstolen besluta om skadestånd eller föreläggande att helt upphöra med verksamheten. Många jurisdiktioner har nu ett krav på att alla som lämnar in ett krav på otillbörliga affärsmetoder lider av någon form av påtaglig ekonomisk skada för att kunna driva in en utmärkelse.
En omständighet som kan ge upphov till ett påstående om otillbörliga affärsmetoder är bedrägeri eller vilseledande uppgifter till konsumenter i verksamheten. Till exempel kan en bilhandlare annonsera en begagnad bil till salu med en indikation på att motorn, bromsarna eller någon annan aspekt av fordonet har ersatts med helt nya delar. Om fordonet i fråga faktiskt inte har underhållits på det sätt som företaget angett i sin reklam kan det utgöra en otillbörlig affärspraxis genom bedrägeri. Köparen av fordonet skulle sannolikt ha rätt till återbetalning av skillnaden mellan det betalda priset och bilens värde utan de felaktiga förbättringarna.
Samvetslöshet – alltför orättvisa villkor på grund av stor skillnad i förhandlingsstyrka – är något som är mindre lätt att bevisa, men vissa omständigheter ger ändå upphov till denna typ av påstående. Ett läkemedelsföretag som erbjuder ett experimentellt cancerläkemedel på marknaden med villkoret att den som köper och använder läkemedlet inte får stämma bolaget av någon anledning kan ge upphov till en orättvis affärsmetoder på grund av samvetslöshet. Förekomsten av en livshotande sjukdom och den resulterande desperationen att hitta ett botemedel skapar en stark potential för skillnader i förhandlingsstyrka. En klausul som utnyttjar sådan desperation på det sättet kommer sannolikt att anses vara samvetslös.