Ohms lag är en lag som används i fysiken som i grunden förklarar hur elektricitet fungerar korrekt i en enkel krets. För att förklara den elektriska processen visar lagen hur de tre elementen av elektricitet – ampere, resistans och spänning – samverkar för att skapa en fungerande elektrisk krets. Lagen säger att mängden elektrisk ström, mätt i ampere, som går genom en ledare är proportionell eller lika med spänningen, men är omvänt proportionell mot motståndet i ledaren.
Lagens förespråkare och namne var George Simon Ohm, en känd tysk fysiker i början av 1800-talet. Medan han arbetade som professor vid jesuitgymnasiet i Köln i Tyskland, experimenterade han med och observerade elektricitetens beteende i enkla kretsar med olika trådlängder. Han beskrev och dokumenterade alla resultat i en bok, ”The Galvanic Circuit Investigated Mathematically”, som först avvisades men senare erkändes, vilket ledde till upprättandet av Ohms lag.
Ohms lag kan skrivas i en enkel matematisk ekvation: I = V/R, där I är för den elektriska strömmen mätt i ampere, V är för spänningen och R är för resistansen. I denna ekvation är resistansen vanligtvis en konstant variabel, eftersom dess värde inte är beroende av mängden elektrisk ström, utan snarare på de material som används för att göra kretsen, såsom metalltrådarna och själva motståndet. Formeln kan uttryckas i andra inverserade former som V = IR eller R = V/I. Dessa omvända formler kan hjälpa till att hitta värdet på ett element om värdena för de två andra elementen redan är identifierade.
Det finns i huvudsak tre ”sannings” uttalanden som man bör komma ihåg angående Ohms lag. Det första påståendet är att värdet på I kommer att öka eller minska om värdet på V ökar respektive minskar. Det andra påståendet är att värdet på I kommer att minska om värdet på R ökar och värdet på V inte ändras. Det tredje påståendet är att värdet på I kommer att öka om värdet på R minskar och värdet på V förblir detsamma.
Principen i Ohms lag kan praktiskt tillämpas i apparater och all utrustning som drivs av el eller batteri. Till exempel behöver en enkel lysdiod (LED) bara 2 volt och 02 ampere för att lysa, men är ansluten till ett 6-volts batteri. Detta kan orsaka att lysdioden kortsluter, och ett motstånd behövs för att minska strömmen. Med formeln R = V/I kan man bestämma att ett motstånd som innehåller 200 ohm behövs för att styra strömmen som kommer in i lysdioden.