Ej intjänad ränta är en term som används för att identifiera hur mycket ränta som samlas in på ett lån innan låntagaren har haft tillräckligt med tid att dra nytta av lånebeloppet. Nästan varje typ av lånestruktur innebär idag vanligtvis betalning av oförtjänt ränta under de första månaderna av lånets återbetalningsperiod. När låntagaren börjar dra nytta av de tillgångar som förvärvats med lånet, ses den förskottsräntan alltmer som intjänad av långivaren.
När det gäller sådana vanliga konsumentlån som hypotekslån och billån, kommer villkoren i låneavtalet att innehålla detaljer om hur mycket ränta som samlas in i förväg. Detta kommer ofta att följa ett mönster av varje månatlig betalning som går mot den ränta som förväntas gälla för lånet under den angivna serien av betalningar. Beroende på villkoren kommer en större andel av varje månadsbetalning att gå till oförtjänt ränta under den första halvan av låneperioden. När det förfallna saldot minskar, utgör räntan en mindre andel av den månatliga betalningen.
Vissa finansskolor anser att all ränta som betalas under lånet är ointjänad tills hela lånet är löst. Enligt detta tillvägagångssätt får låntagaren inte hela nyttan av lånet förrän den förvärvade egendomen inte längre är belastad av inteckningen eller villkoren i låneavtalet. När lånet är betalt i sin helhet, anses låntagaren ha tjänat in den ränta som betalades.
Med vissa lån finns det bestämmelser för att låntagaren ska betala av lånet i förtid och därmed åtnjuta en sänkning av räntesatsen. Beroende på den specifika strukturen på lånet kan det vara möjligt för låntagaren att betala av lånet i förtid och faktiskt få en återbetalning av en del av den oförtjänta räntan som redan har betalats. Detta är dock en relativt sällsynt situation. Mer vanligt är att utlåningsinstituten tenderar att strukturera upplupningen av oförtjänt ränta på ett sätt som inte kräver återbetalning av ränta till låntagaren.