Presens tid är en verbtid som vanligtvis används för att indikera att någon typ av handling för närvarande sker; den enkla formen indikerar vanligtvis att något händer i nuet och att det är en oföränderlig eller återkommande handling. Present progressiv tid kan användas för att indikera att en handling för närvarande sker i det ögonblick då den anges, även om den inte behöver indikera framtida eller tidigare handlingar. Presens perfektum används för att indikera att en handling har börjat i det förflutna och har fortsatt, och att den fortfarande pågår eller precis har upphört. Det finns också en nuvarande perfekt progressiv form av nutid, vilket indikerar att en handling som påbörjats i det förflutna, pågår och sannolikt kommer att fortsätta in i framtiden.
Även om nutid i sig inte är särskilt svårt att använda, kan det vara något förvirrande i sina många former. Den mest grundläggande typen av denna tid kallas enkel presens. Detta skapas vanligtvis på engelska genom att ange ett ämne med ett verb, vilket kan kräva ett hjälpverb och andra komponenter för att bilda ett fullständigt predikat, beroende på vilket verb som används. ”Jag sjunger”, ”Han springer”, ”Vi dansar” och ”De äter pizza” är alla exempel på denna enkla presens, som indikerar något som pågår eller som händer upprepade gånger.
Den nuvarande progressiva är en form av nutid där en viss åtgärd sägs ske i ögonblicket. ”Jag sjunger” kan betyda en pågående handling, som ”Jag sjunger i kören”, men betyder inte nödvändigtvis att det händer i det ögonblicket. ”Jag sjunger”, å andra sidan, är den nuvarande progressiva formen och betyder att ”jag” sjunger i det ögonblicket. Denna form innehåller vanligtvis ett hjälpverb, som ”am” eller ”are”, och verbet slutar ofta på ”-ing”, som ”Han springer” eller ”Vi dansar.”
I vissa avseenden liknar den enkla presens, används perfektum presens för att indikera att en handling började i det förflutna, men har antingen stoppat eller fortsätter att inträffa i nuet. ”Jag har sjungit”, till exempel, är i perfektum presens och indikerar att handlingen har hänt i det förflutna men kan fortsätta fortfarande. ”Jag har sjungit varje dag sedan jag var barn” indikerar inte bara tidigare handling, utan antyder att handlingen sannolikt pågår i nuet. ”Han har sprungit varje dag den här veckan” och ”Vi har dansat i timmar” är också exempel på denna form.
Det finns också en presensform som kallas presens perfekt progressiv, vilket indikerar att en pågående handling har inträffat på ett sätt som liknar den nuvarande perfektum, men sedan mer direkt sträcker den handlingen in i nuet och framtiden. Denna form skapas vanligtvis som en kombination av de nuvarande progressiva och nuvarande perfekta formerna, men med ordet ”varit” som används mellan hjälpverbet och huvudverbet. ”Jag har sjungit” är ett exempel på denna form, som visar att handlingen började i det förflutna, pågår och sannolikt kommer att fortsätta. ”Han har sprungit varje dag den här veckan” och ”Vi har dansat i timmar” indikerar båda tidigare och nuvarande åtgärder och förutser att handlingen sannolikt kommer att fortsätta.