Användningen av nanoteknik inom medicin är ett växande område. Vissa utvecklingar av den nya vetenskapen används redan, och många andra genomgår utveckling och testning. En aktuell användning är nanoteknologisk läkemedelsleverans. Enkelt uttryckt innebär nanoteknologisk läkemedelsleverans att använda nanopartiklar, mikroskopiska konstgjorda föreningar, för att leverera medicin, ljus, värme eller andra behandlingar till ett visst organ eller vävnad i kroppen. Att bara leverera medicin till de specifika celler eller vävnad som behöver det – en tumör, till exempel – anses vara effektivare och säkrare än konventionella behandlingar.
Nanoteknologisk läkemedelsleverans för att bekämpa cancer är en av de viktigaste behandlingarna som utforskas av forskare, och tester på nanoteknik som specifikt riktar sig till tumörceller har redan börjat. Nanopartiklarna är utformade så att de attraheras enbart till de sjuka cellerna och inte till någon annan vävnad i patientens kropp. Med äldre medicintillförseltekniker kan kemoterapin som används för att behandla cancer skada frisk vävnad eller misslyckas med att nå de riktade cancercellerna.
Forskare undersöker också sätt att använda nanoteknik för att låta patienter få en dos medicin oralt istället för genom injektion. Återigen används nanopartiklar för att leverera läkemedlet dit det behövs. I det här fallet är den viktiga aspekten av tillförseln av nanoteknikläkemedel att den hjälper medicinen att passera genom patientens mage utan att bryta ner. Väl i patientens tarmar kan läkemedlet passera ut i blodomloppet.
Naturligtvis utforskas inte nanomedicin enbart för läkemedelsleverans. Forskare och medicinska forskare överväger också sätt att använda nanoteknik som medicin eller terapi i sig. Läkare har till exempel skapat nanopartiklar som kallas buckyballs, som är designade för att hjälpa en allergiker mitt i en reaktion. Nanofibrer, som är mikroskopiska filament som kan användas för att reparera en patients skadade brosk, testas också.
Två andra möjliga användningsområden för nanomedicin inkluderar diagnostisk bildbehandling och att förstöra bakterier. Vissa nanopartiklar har redan visat sig kunna döda staph-infektioner och andra mikrober. När det gäller bildbehandling kan vissa nanopartiklar hjälpa läkare att upptäcka tumörer som är svåra att upptäcka eller för att hjälpa labbarbetare att upptäcka sjukdomsindikatorer i ett blod- eller vävnadsprov.