Mörk poesi är användningen av mörka och ofta negativa teman på ett poetiskt sätt. Istället för att skriva om sådana ämnen i dagboks- eller berättelseformat har författaren gjort det till vers. Sådan poesi är kopplad till gotiska och skräckgenrer samt kultur- och modesubkulturer i det samtida samhället. Författare har dock en mängd olika bakgrunder och uppehåller sig vid en rad olika teman.
Mörk poesi kan ta alla former, från liten strukturerad haiku till långformad fri vers. De kan använda traditionella mätare samt använda rimmetoder. Mörk poesi handlar inte om stil eller struktur, utan handlar om innehåll och Aristoteles känslor.
Dessa känslor kan vara både positiva och negativa. Poesin som används i mörk poesi kan vara både och, och mörkret kan komma inifrån såväl som att påtvingas huvudpersonen utifrån. Dessa känslor behöver inte vara våldsamma. Skräckspektrat av mörk poesi kan luta mot skräck och blod, men en stor del av poesin har en annan konnotation för ordet ”mörk”.
Idén om mörker kommer med en långvarig rädsla för mörkret och kan presentera sig på ett bokstavligt sätt i mörk poesi. Robert Frosts ”The Door in the Dark” är ett utmärkt exempel. Denna rädsla ledde till en expansion av skräckhistorier och dikter, som exemplifierats av Edgar Allen Poe. Termen ”mörk” har också blivit bildlig för ett inre mörker, där termen representerar smärta och ont.
Två distinkta kulturella grupper gick samman för att bilda en stor del av mörk poesi efter 1980-talet. Född ur Poes fasa tog den poetiska formen också ett stort inflytande från romanser och krossade hjärtan. På 1990-talet hittade detta en plats när Bram Stokers ”Dracula” återuppstod med böcker som ”An Interview with a Vampire” och senare ”Twilight” och ”True Blood”. Detta har sedan dess kombinerats med den känslomässiga hardcore (emo) musiken och modekulturen som föddes ur 1980-talets hardcore punk av band som Jawbreaker och Minor Threat.
Båda formerna byggde på längtan, smärta och sår. Många blandade också in det övernaturliga och skräcken som teman. Mörk poesi har vunnit i popularitet med spridningen av Internet och webbplatser där användare kan skriva och kommentera dikter. Det har utnyttjat känslorna hos unga människor, särskilt unga kvinnor, över hela världen.
Många författare av mörk poesi finner en form av katarsis i sitt författarskap. Aristoteles, återigen i sin ”Poetik”, trodde att syftet med poesin var en känslomässig katarsis och liknade det vid medicinska utrensningar, men den här gången för själen. Mörk poesi handlar om att blotta smärta och kamma bildligt och bokstavligt mörker. Det är bara naturligt att många människor har funnit att det är ett sätt att uttrycka smärta och hitta andra som känner likadant.