Vad är morfologisk analys?

Inom disciplinen lingvistik avser morfologisk analys analysen av ett ord baserat på de meningsfulla delarna som finns inom. Vissa ord kan inte delas upp i flera meningsfulla delar, men många ord är sammansatta av mer än en meningsfull enhet. Den minsta betydelseenheten i ett ord kallas morfem. Morfem kan vara fria eller bundna, och bundna morfem klassificeras som antingen böjnings- eller derivativa. Språklärare använder ofta morfologisk analys för att beskriva ordbyggande processer för sina elever.

Den tekniska termen som används för att beteckna den minsta betydelseenheten i ett språk är morfem. Ett morfem kan vara lika med ett ord eller inte. Vissa ord är sammansatta av flera morfem, medan andra bara är ett morfem långa. Ord som bygger på flera morfem sägs innehålla ett grundord som andra morfem läggs till. Till exempel innehåller ordet ”groda” bara ett morfem, vilket har betydelsen av en liten amfibievarelse som är grön och hoppar. Ordet ”grodor” innehåller två morfem; den första är ”groda”, som är roten till ordet, och den andra är pluralmarkören ”-s.”

Ett morfem som kan stå ensamt som ett ord kallas ett fritt morfem. Ett morfem som måste kopplas till ett annat morfem kallas ett bundet morfem. Bundna morfem inkluderar välbekanta grammatiska suffix som plural -s eller preteritum -ed. Prefix som un- in unladylike, eller tri- i trehjuling, är också exempel på bundna morfem. Vissa språk använder sig av infix, som är ett morfem placerat i ett annat morfem för att ändra betydelsen av ett ord. Termen affix kan användas för att hänvisa till prefix, suffix och infix som en grupp.

Inom området för morfologisk analys definieras två klasser av morfem. De två klasserna är böjnings- och derivativa. Böjningsmorfem är de som fyller en grammatisk funktion, som plural -s eller preteritum -ed. Derivationsmorfem verkar mer direkt på betydelsen av ett ord. Ett exempel på ett avledningsmorfem är suffixet -able i ordet skrattretande. Detta suffix lägger till betydelsen ”att kunna” till ordet ”skratta”, vilket resulterar i ett nytt ord som betyder ”kan provocera fram skratt.”

Många språklärare tycker att begreppet morfologisk analys är användbart för att hjälpa elever att förbättra sina språkkunskaper. Elever som förstår hur ord bildas med rötter och affix tenderar att ha större vokabulär och bättre läsförståelse. Även om det är sällsynt att en språklärare beskriver en ordbyggande övning som en övning i morfologisk analys, används övningen ofta i klassen och ges som en del av en hemuppgift.