Medicinsk sociologi är en gren av sociologi som bygger på att analysera medicinområdet som helhet, särskilt när det gäller tillgången till medicinsk vård och de sociala effekterna av medicinska professioner. Detta område är baserat på arbetet inom många olika områden, allt från folkhälsa till statistik. Det är också en mycket varierad grupp när det gäller specifik ideologi, tillvägagångssätt och fokus. En grupp kan studera den sociala karaktären hos en specifik grupp av vårdinstitutioner, medan en annan kan fokusera på sjukdomens sociala inverkan. Den betydande variationen i fokus har fått vissa att tro att medicinsk sociologi bör betraktas som en löst sammankopplad grupp av discipliner istället för ett enda enhetligt fält.
Generellt sett kommer en utbildning i medicinsk sociologi som en del av ett allmänt sociologi- eller folkhälsoprogram. Vissa sådana program erbjuder koncentrationer eller specialiseringar inom medicinrelaterade ämnen. Medicinska sociologer kan hitta anställning inom många olika områden, allt från akademin till socialt arbete till hälsopolitik. Deras utbildning och intresse ger dem förmågan att se bortom interaktioner mellan läkare och patient och att söka sociala förklaringar till trender inom medicinska områden. De är också väl rustade att söka förklaringar och lösningar på skillnader mellan nivåerna på hälso- och sjukvården som tas emot av olika sociala grupper.
Den mångfacetterade karaktären hos medicinsk sociologi tenderar att leda studenter genom ett brett utbud av kurser. En student inom detta område tenderar att börja sin utbildning med klasser i allmän sociologi och psykologi. Efter att ha blivit förtrogen med allmänna sociala och psykologiska problem och metoder, går studenterna i allmänhet vidare till mer specifika kurser baserat på deras speciella intressen. Detta kan inkludera ämnen som åldrandes sociologi eller mental hälsa. Studenter i medicinsk sociologi kan också studera historia, filosofi och sociala frågor förknippade med medicin.
Politik och ekonomi är ofta av särskilt intresse inom medicinsk sociologi, eftersom de tenderar att ha en enorm effekt på social struktur. Olika socioekonomiska grupper får till exempel ofta mycket olika nivåer av sjukvård. Kapitalismens effekter ifrågasätts ofta under en analys av de sociala och politiska effekterna på medicinen. Vissa hävdar att kapitalismen leder till betydande ojämlikheter i rikedom som resulterar i betydande ojämlikheter i sjukvården. Andra hävdar att kapitalismen är den drivkraft som leder till snabba framsteg inom hälso- och sjukvården och att även om en splittring kan finnas så har alla det bättre på grund av de framsteg som gjorts genom kapitalismen.