Onkologi är en specialitet inom medicinområdet som fokuserar på studier och behandling av alla maligna tumörer eller cancer. Det finns flera underspecialiteter som faller under kategorin onkologi. Medicinsk onkologi är en sådan kategori där läkemedel, kemoterapi och andra relaterade terapier – som biologiska svarsmodifierare och hormonterapier – används för att behandla cancer.
En läkare som praktiserar onkologi kallas onkolog. Dessa läkare är specialiserade på att studera, diagnostisera och behandla cancer. En onkolog kan arbeta på gemenskaps- eller universitetssjukhus och medicinska centra, i privata eller gruppbaserade praktiker eller för forskningsorganisationer.
För att komma in på området medicinsk onkologi måste man först ta examen från en ackrediterad medicinsk skola. För att bli styrelsecertifierad i onkologi måste läkaren sedan registrera sig i ett uppehållsprogram ackrediterat genom American Council for Graduate Medical Education (ACGME). Efter att ha avslutat denna forskarutbildning måste hon klara ett prov för att få en styrelsecertifiering i onkologi.
Därifrån kan onkologen välja från flera underspecialiteter inom onkologi. Tre huvudsakliga underkategorier av onkologi är kirurgi, strålning och medicinsk onkologi. Andra subspecialiteter inkluderar gynekologisk onkologi, medicinsk onkologi, pediatrisk onkologi och hematologi – som fokuserar på att behandla cancer i blodet och relaterade vävnader.
När en onkolog väljer att specialisera sig på medicinsk onkologi måste hon slutföra ytterligare utbildning och träning, samt klara ett certifieringsprov som administreras av American Board of Internal Medicine (ABIM). Det primära innehållet som kandidaten kan testas på inkluderar farmakologi, cancerbiologi och klinisk forskningsmetodik, samt stödjande vård och etik. Specifika cancerformer som onkologen kanske vill vara bekant med är hematologiska maligniteter, såväl som brösttumörer, gastroenterologiska, bröstkorgs-, genitourinära, gynekologiska och andra solida tumörer.
På tentamen kan medicinska onkologkandidater stöta på ett brett spektrum av ämnen, såsom allmän internmedicin när det gäller utövandet av medicinsk onkologi. Ett annat område som kan finnas med på testet är diagnosen och iscensättningen av maligniteter, inklusive genetiska markörer. Behandlingsalternativ – inklusive kemoterapi, hormonella terapier, strålbehandling och biologiska svarsmodifierare – kan också vara en del av undersökningen.
När den medicinska onkologen är certifierad och praktiserar, kommer hon vanligtvis att fokusera på att hjälpa patienten att hantera sin cancer genom att använda mediciner. Kemoterapi, en läkemedelsbehandling som använder kemikalier för att döda snabbt växande, maligna celler i kroppen, är en av de mest föreskrivna terapierna inom medicinsk onkologi. Biologiska responsmodifierare, som är ämnen som stimulerar kroppens naturliga svar på sjukdomar som cancer, används också ofta för att behandla sjukdomar. Hormonterapier kan också användas vid behandling av olika cancerformer.