Skiljedoms- och förlikningslagen antogs av det indiska rättssystemet 1996 som en uppdatering av standardpolicyn för alternativ tvistlösning (ADR). Även om lagen har indiskt ursprung har skiljedoms- och förlikningslagen internationella konsekvenser. Den är utformad för att fungera i samklang med FN:s kommission för internationell handelslag (UNCITRAL) policyer rörande utländska kommersiella skiljedomsprocesser.
Alternativ tvistlösning i Indien har styrts av Skiljedomslagen från 1940 och regionalt av en gammal tvistlösningsprocess känd som lok adalat. Antagandet av lagen om skiljeförfarande och förlikning var ett försök att effektivisera det indiska rättssystemet och föra dess skiljeförfarande i närmare samverkan med UNCITRAL. Att genomföra skiljedomsreformen var en gemensam process som involverade ett informationsutbyte mellan medlemmar av både Indiens och USA:s högsta domstolar.
Den indo-amerikanska studien av skiljeförfarande och den indiska civilprocessen för medling resulterade i skapandet av lagen om skiljeförfarande och förlikning. Pågående undersökningar av ADR-fall av rättsväsendet i båda nationerna gav lagstadgat erkännande av bestämmelserna i lagen om skiljeförfarande och förlikning 2002. Trots dessa framsteg gjordes inga verkliga ansträngningar av domstolssystemen för att använda bestämmelserna i lagen om skiljeförfarande och förlikning eller välja dess föredragna metoder för ADR av advokater som är involverade i skiljeförfarande.
Det finns sex nyckelfunktioner i lagen om skiljeförfarande och förlikning, inklusive: skiljedomsavtalet, uppförandet av skiljeförfaranden, skiljedomen, ingripande av domstol, förlikning och verkställighet av utländska skiljedomar. De tre första av dessa bestämmelser handlar uteslutande om den etablerade rättsliga processen för bindande skiljeförfarande. Även om skiljeförfarande äger rum utanför det traditionella domstolssystemet, är båda parter i ett skiljedomsavtal juridiskt bundna till de beslut som fattas av skiljemannen.
En domstols ingripande i lagen om skiljeförfarande och förlikning syftar till att begränsa invändningar mot skiljeförfarandet. Tidigare tillät skiljedomsrätt deltagare i processen att inleda rättstvister genom det traditionella domstolssystemet i praktiskt taget vilket skede som helst under tvistprocessen. Lagen om skiljeförfarande och förlikning begränsar allvarligt tillgången till domstol och omdirigerar invändningar till en skiljedomstol.
Förlikning är en tillåtelse för överenskommelser som ska träffas i avsaknad av skiljeförfarande eller under själva skiljeförfarandet. Förlikningsmannen som sammanför parterna för att förhandla har ingen officiell auktoritet. Efter att en förlikning uppnåtts undertecknar dock båda parter och förlikningsmannen ett förlikningsavtal. Detta avtal har samma juridiska status som en skiljedom.
Verkställighet av utländska skiljedomar är den sista bestämmelsen i lagen om skiljeförfarande och förlikning. Utländska utmärkelser kan verkställas av Indien enligt New York-konventionen som upprättades 1960. Varje land som har undertecknat FN som har gått med på New York-konventionen måste följa Foreign Awards-bestämmelserna. Varje part som vill verkställa en utländsk skiljedom måste först lämna en skiljedom till den lokala tingsrätten i det land som har jurisdiktion över föremålet för skiljedomen.