Kronisk cancer är en sjukdom i däggdjursceller, och som sådan kan den drabba alla djur. Koncentrerad på mänsklig cancer, kronisk cancer är vanligtvis en terminal sjukdom som kännetecknas av okontrollerad tillväxt och spridning av onormala celler i människokroppen. De drabbade cellerna kan finnas i lungorna, i hjärnan eller till och med blodet; alla celler i människokroppen, och alla mänskliga organ, kan bli cancerösa. De flesta cancerformer utvecklas på grund av ackumulerad DNA-skada, även om fler faktorer än vad som är kända kan spela roller. DNA är en nukleinsyra – en biologisk molekyl – som innehåller genetisk information och instruktioner om hur man utvecklar specifika komponenter i mänskliga celler.
Det medicinska etablissemanget har utarbetat en grupperingsmetodik i syfte att kategorisera stadierna av cancer, ”steg 0” till ”stadium IV.” En cancer som officiellt diagnostiserats som ”kronisk cancer” är mycket svårare att behandla; stadium II till stadium IV cancer anses vanligtvis vara kroniska. Stadium II cancer är lokaliserade till ett enda område i kroppen, men är i ett framskridet stadium. Steg III liknar stadium II, men beror på cancerns svårighetsgrad och anatomiska placering. Cancer i steg IV är mycket allvarlig; beteckningen indikerar att cancern har spridit sig – vilket betyder att cancern har spridit sig till andra organ i hela människokroppen. När cancer har spridit sig är sjukdomen terminal i de flesta fall.
Olika typer av kronisk cancer – såsom stadium IV kronisk leukemi och stadium III lungcancer – uppvisar en mängd olika symtom hos den drabbade individen. Symtomen som en individ upplever under de senare stadierna av kronisk cancer är helt beroende av sjukdomens lokalisering och progression. En person som lider av lungcancer i stadium III kan till exempel uppleva symtom som andnöd, ihållande torrhosta och upphostning av blod. En patient med kronisk leukemi i stadium IV kan uppleva extrem trötthet och onormal blödning. Den övergripande långsiktiga prognosen för kronisk cancer är dyster, främst på grund av att cancersjukdomarna i de tidigare nämnda senare stadierna är notoriskt svåra att behandla. Om traditionella behandlingar, inklusive kemoterapi och strålning, inte fungerar, kan patienter välja att avbryta behandlingen och koncentrera sig enbart på att kontrollera de svåra symtomen och smärtan som är förknippad med sjukdomen, ofta med smärtstillande mediciner som morfin.