Kronisk astma är ett tillstånd som involverar ihållande inflammation och irritation i luftvägarna. När yttre triggers som kall luft eller allergener är närvarande, upplever astmatiker akuta attacker av väsande andning, hosta och andnöd. Astmaanfall kan vara allt från några minuter till över 24 timmar, och milda andningssvårigheter kan dröja kvar mellan episoderna. Kronisk astma är oftast en ärftlig sjukdom som tenderar att försvinna i sen barndom eller tonåren, även om många människor har livslånga symtom. Läkare kan ordinera mediciner för att expandera luftvägarna under en akut attack för att förhindra framtida episoder.
Lungor och luftvägar som drabbats av kronisk astma är alltid irriterade till viss del. Vissa personer med tillståndet kan inte ta djupa andetag på grund av begränsad lungkapacitet och slemuppbyggnad. Vid en attack förvärras inflammationen och luftvägarna drar ihop sig kraftigt. Kroppens naturliga svar på inflammation är ökad slemproduktion, vilket ytterligare blockerar luftpassager. De som lider upplever bröstsmärtor och tryckkänsla, väsande andning, hosta och andnöd. Smärta och andningsbesvär kan leda till snabb puls och medvetslöshet i de allvarligaste fallen.
Människor som har en familjehistoria av kronisk astma och allergier kommer sannolikt att ärva tillståndet. Allvarliga luftvägsinfektioner i barndomen, år av exponering för luftföroreningar och fetma är också betydande riskfaktorer för att utveckla astma. För de flesta med tillståndet orsakar luftburna allergener eller andra miljöfaktorer akuta attacker. Allergener som husdjursmjäll, mögel, rök och pollen kommer in i luftvägarna och utlöser inflammation, halsförträngning och slembildning. Astma förvärras hos vissa människor när de tränar eller ger sig ut i kallt väder.
En läkare kan fastställa svårighetsgraden av en patients kroniska astma genom att utföra en serie diagnostiska tester. Läkaren lyssnar på patientens bröstkorg med ett stetoskop och instruerar honom att blåsa in i en anordning som kallas en toppflödesmätare för att mäta lungkapaciteten. Bröströntgen görs ofta så att läkaren bättre kan utvärdera allvaret av inflammation och luftvägsbegränsning.
Det finns många kort- och långtidsbehandlingsalternativ tillgängliga för personer som lider av frekventa astmaanfall. Patienter får ofta receptbelagda eller receptfria inhalatorer som kallas luftrörsvidgare. Inhalatorer innehåller koncentrerade mängder kortikosteroider som kan lossa muskler i halsen och minska inflammation vid en akut attack. Patienter som är utsatta för frekventa attacker kan ordineras orala antiinflammatoriska läkemedel eller specialiserade inhalatorer som ska användas dagligen. Dessutom kan läkare ge information om att undvika vissa miljömässiga triggers och begränsa ansträngande träning för att förhindra kroniska astmasymtom.