Kritisk pedagogik är en utbildningsform där eleverna uppmuntras att ifrågasätta dominerande eller vanliga föreställningar om mening och bilda sig en egen förståelse för vad de lär sig. Denna typ av tillvägagångssätt är särskilt populär inom potentiellt subjektiva studieområden som litteratur, konst och till och med historia. En av de centrala idéerna med denna undervisningsmetod är att eleverna kan bygga sin egen mening när lärande och lärare bör underlätta den processen snarare än att ”tvinga” mening på eleverna. Kritisk pedagogik tenderar att uppnå detta mål genom att sträva efter att hjälpa eleverna att ”avlära sig” tidigare lektioner som kan tvinga fram dominerande tankar och ”lära om” sina egna idéer.
Inom utbildning hänvisar pedagogik till pedagogiska tankeskolor eller filosofier om hur människor lär sig och hur lärare ska hjälpa till med detta lärande. Det kan sträcka sig från traditionella former av pedagogik där läraren fungerar som en ”vise på scenen”, som står längst fram i rummet och berättar för eleverna vad de borde kunna till mindre traditionella undervisningsmetoder där eleverna bygger mening för sig själva. Den sistnämnda kategorin skulle innefatta kritisk pedagogik, eftersom den försöker låta eleverna skapa mening i det de lär sig utanför vad andra har sagt att något borde betyda.
Ett av de enklaste sätten att överväga kritisk pedagogik är inom litteraturområdet, där den kan tillämpas ganska effektivt. I äldre utbildningsformer läste eleverna ofta ett litteraturverk och läraren skulle sedan informera dem om vad berättelsen eller dikten betydde. Eleverna förväntas lära sig och komma ihåg denna ”korrekta” tolkning av arbetet och sedan upprepa detta svar på ett test för att visa inlärning.
Kritisk pedagogik drivs av viljan att visa att det inte finns en enda ”korrekt” tolkning eller läsning av ett litteraturverk. Eleverna uppmuntras att bygga sin egen mening utifrån sina egna erfarenheter och synpunkter, och denna typ av personlig läsning tenderar att skapa en starkare koppling mellan en läsare och litteraturverk. I stället för att visa kunskap om ett ”rätt” svar måste eleven istället kunna stödja sin läsning av verket med hjälp av text från berättelsen eller dikten. På så sätt demonstreras lärande och förståelse genom elevens förmåga att visa kritisk läsning av arbetet.
Denna typ av kritisk pedagogik kan även utvidgas till andra studieområden som historia. Medan historien kan ha vissa fakta, såsom datum eller namn på personer, kan man göra ett försök att ta sig bort från dominerande syn på historien och bygga ny förståelse för historiska händelser. Detta uppnås ofta genom försök att undersöka minoriteters eller kvinnors roller i historiska sammanhang, snarare än att läsa historien som berättelsen om ”gamla döda vita killar” som den ofta kan skildras i amerikanska och europeiska skolor.