Vad är konduktiv keratoplastik?

Konduktiv keratoplastik (CK) är en typ av icke-invasiv refraktiv kirurgi som använder värme från radiovågor för att reducera kollagenet som omger hornhinnan i ögat för att förbättra presbyopi, ett tillstånd där ögat har problem med att samtidigt fokusera på föremål i olika avstånd p.g.a. åldrande och översynthet, även känd som framsynthet. Keratoplastik hänvisar till transplantation eller ympning av hornhinnan. Hornhinnan är en klar, glänsande kupol som täcker iris och pupill på framsidan av ögat och ger det mesta av ögats brytnings- och fokuseringskraft. Refraktion är böjning av ljus när det passerar genom ett medium, vilket förkortar brännvidden i ögat, vilket gör att ögat lättare kan fokusera.

Hornhinnan är ungefär en halv millimeter (0.0197 tum) bred och består av fem lager. I ordning från anterior till posterior är skikten epitel, Bowmans membran, stroma, Descemets membran och endotelet. Konduktiv keratoplastik handlar om det perifera området av stroma, ett klart, segt, fibröst lager som består av parallella fibriller av kollagen.

Under konduktiv keratoplastik kommer ögonkirurgen att bedöva ögat lokalt och sedan föra in ett spekulum för att hålla ögat öppet. Kirurgen kommer sedan att använda ett pennliknande instrument med tunn spets för att rita små cirklar runt hornhinnan med radiovågor eller radiofrekvensenergi (RF). Denna energi skapar en mild värme som krymper det perifera hornhinnans kollagen till ett tätt band. Detta omformar hornhinnans krökning, vilket gör den till en brantare vinkel. Den nya krökningen gör att ljuset kan böjas mer drastiskt när det kommer in i ögat så att patienten kan fokusera på ett kortare avstånd.

Patienter med översynthet, presbyopi eller båda lider av negativa förändringar i hornhinnans krökning och därmed brytningsförmågan. Hos långsynta patienter har detta vanligtvis att göra med att ögongloben är för kort eller att linsen inte är tillräckligt rund, vilket gör att man inte kan fokusera på föremål i närheten. Hos patienter med ålderssynthet orsakar åldrandet en förlust av elasticitet och härdning i linsen och nedbrytning av krökningsmusklerna, vilket i sin tur orsakar en minskning av brytningsförmågan. Detta inträffar vanligtvis hos patienter i fyrtioårsåldern. Konduktiv keratoplastik är inte ett bra alternativ för personer med närsynthet eller närsynthet, men det har visat sig fungera bra för patienter med översynthet och ålderssynthet.

Food and Drug Administration (FDA) godkände ledande keratoplastik för användning 2002; först endast för patienter över fyrtio med långsynthet, och senare för patienter med ålderssynthet. Till skillnad från hyperopa patienter får CK-patienter med presbyopi endast ett öga behandlat och lämnar det dominanta ögat obehandlat. Det obehandlade ögat kan då fokusera på större avstånd, medan det behandlade ögat kan fokusera på föremål på nära håll. Av denna anledning är ledande keratoplastik ofta att föredra framför glasögon eller kontaktlinser eftersom det är mindre benäget att försämra seendet på avstånd. Proceduren för presbyopi kanske inte är det bästa alternativet för alla patienter, så läkare kommer ofta att undersöka patienten i förväg med enstaka linser över det icke-dominanta ögat för att testa om synen förblir klar på avstånd.