Komisk ironi är en litterär teknik eller retorisk anordning där ironin skapar en humoristisk effekt. Komisk ironi finns i många former och kan härröra från ironiska uttalanden av karaktärer eller berättare i ett skönlitterärt verk. Det kan också uppstå från den situation som presenteras i arbetet.
Retorikstudenter delar in ironi i flera kategorier. Vilken som helst av dessa kategorier kan spela rollen som komisk ironi. Verbal ironi, till exempel, är en form av ironi som uppstår från skillnaden mellan vad en talare säger och vad han eller hon menar. Ett klassiskt exempel på verbal ironi som används för komisk effekt förekommer i de inledande raderna av Jane Austens roman Pride and Prejudice. Romanen inleds med anmärkningen att ”det är en allmänt erkänd sanning, att en ensamstående man som har en god förmögenhet måste sakna en hustru.” I själva verket är detta uttalande ironiskt avsett: de kvinnliga karaktärerna i romanen är till övervägande del angelägna om att hitta lyckliga ensamstående män att gifta sig med.
Verbal ironi uppstår från en kontrast i ord; däremot uppstår dramatisk ironi från kontrasten mellan vad läsaren eller betraktaren vet och vad karaktären vet. Ett klassiskt exempel på dramatisk ironi, som i det här fallet används för tragisk effekt, förekommer i Shakespeares Romeo och Julia, där publiken observerar karaktärer som beter sig som om Julia har dött, trots att publiken vet att hon lever. Dramatisk ironi kan också användas för komisk effekt. Ett liknande fall av dramatisk ironi, som den här gången används för en svart komisk effekt, inträffar i Shakespeares Cymbeline, där Imogen upptäcker en huvudlös kropp som hon misstar för sin älskare Posthumus. Den komiska ironin uppstår av att Imogen gör flera uttalanden om hur hon aldrig skulle kunna ta fel på Posthumus kropp, trots att publiken vet att hon faktiskt har fel.
En tredje typ av ironi, situationsironi, uppstår ur händelserna i ett skönlitterärt verk. I situationell ironi utvecklas ironin från skillnaden mellan en karaktärs avsikter och resultatet av hans eller hennes handlingar. Denna typ av komisk ironi framhäver vanligtvis karaktärernas fåfänga eller ambition. Situationsironi ligger bakom handlingen i många tv-komedier. Klassiska exempel inkluderar I Love Lucy eller The Simpsons, vars intriger vanligtvis fokuserar på karaktärerna som skapar utarbetade planer som slår tillbaka med humoristisk effekt.