Kognitivt lärande är att lära sig genom att uppleva, röra, lyssna eller på annat sätt uppfatta. Detta skiljer sig från andra teorier om inlärning, såsom beteendevetenskap, genom att det bara kräver elevens hjärna och en stimulans. Kognitivt lärande bygger på gestaltpsykologiska teorier och Jean Piagets utvecklingspsykologi. Inkluderat i termens spektrum är all inlärning som görs genom självständig läsning, till exempel allt man lärt sig genom att läsa en webbplats eller bok.
Imitation är en form av kognitiv inlärning, och även om den är förenklad, beror den enbart på observationen av en annan persons beteende som ett bra sätt att uppnå ett mål. Mer komplexa typer av kognitiv inlärning inkluderar att läsa, lyssna, titta och röra. Allt lärande som görs genom att uppleva kan klassificeras i denna kategori. Detta har lett till att många människor klassar denna typ av inlärning som ”passiv” inlärning, men även om kroppen verkar passiv, är sinnet verkligen inte det.
Piaget- och gestaltpsykologins teorier ligger till grund för kognitivt lärande. Gestaltpsykologins primära principer är att människor strukturerar och organiserar sin egen upplevelse, att perception inte är detsamma som verkligheten och att mänsklig erfarenhet måste förstås som en helhet för att kunna förklaras. I huvudsak säger den att organismen har mer inflytande på hur den organiserar och lagrar information än vad man tidigare trott.
Piagets teorier tar detta vidare och säger att människor förstår nya händelser genom antingen ”accommodation” eller ”assimilation”. Boende är att modifiera eller förändra förståelsen för att passa en ny händelse. Assimilering är att använda befintliga scheman för att förstå en ny händelse.
Termen ”kognitiv” syftar på processer som sker i hjärnan. Namnet ”kognitiv inlärning” kan tyckas något repetitivt, eftersom all inlärning någon gång måste ske i hjärnan. För att skilja mellan kognitivt lärande och andra typer av lärande är det bra att tänka på beteendeistiskt lärande. Denna typ är beroende av klassisk och operant konditionering.
Behavioristiskt lärande lär eleven saker genom att ge en belöning eller ett straff som svar på ett visst beteende. Om någon vill att hans hund ska sitta på kommando, skulle han säga åt den att sitta och sedan ge en godbit när beteendet visas. Hunden, som svar på denna positiva förstärkning, skulle sedan upprepa beteendet för att få en annan behandling. Även om vissa kognitiva processer uppenbarligen förekommer, beror inlärningen främst på medfödd respons på mottagandet av en belöning.