De kognitiva processerna, vanligtvis kallade kognition, är de många processer som samverkar i tankebildningen. Kognition hjälper oss att skaffa information och göra medvetna och undermedvetna slutsatser om världen omkring oss. Våra fem konventionella sinnen används i denna komplexa process som ett sätt att samla information.
Den specifika definitionen av kognition är något av en vag sådan, med en betydande mängd tvärvetenskaplig debatt om dess exakta innebörd. Den latinska roten till kognition är cognoscene, som översätts till ”att begreppsliggöra”, ”att känna igen” och ”att veta.” De kognitiva processerna kan definieras som att omfatta all informationsbehandling även på den undermedvetna nivån eller som strikt förmågan att tänka och resonera, vilket är en medveten händelse exklusiv för människor. Många antropologer och andra forskare inom olika discipliner anser förmågan att medvetet bearbeta information som den definierande mänskliga egenskapen.
För att förstå komplexiteten i kognitiva processer är det nödvändigt att ha en bred uppfattning om hur människor generellt ser på världen. Det finns en uppsjö av information omkring oss i alla ögonblick, vilket gör att beslut kan fattas om miljön. Dessa beslut kan vara triviala, som vilken färg skjortan ska bäras, eller livräddning, till exempel vad man ska göra i en nödsituation. Processen att ta in den information som finns tillgänglig genom våra sinnen och översätta den till slutsatser eller handlingar möjliggörs av kognition.
Vissa specifika processer involverade i kognition kan vara minne, association, språk och uppmärksamhet. Andra relaterade kognitiva processer är konceptbildning, mönsterigenkänning, bildspråk och problemlösning. Det är viktigt att inse att dessa processer är överlappande till sin natur och ofta samverkar på komplexa sätt för att formulera eventuella slutsatser om den yttre och inre världen.
Även om dessa kognitiva processer är universella, finns det personspecifika skillnader som inte är helt förstådda. Dessa skillnader är drivkraften mellan beslutsfattande och perspektiv. Det finns många tankar om ursprunget till kognitiva skillnader. Vissa hävdar att det finns en genetisk predisposition som dikterar personlighetsskillnader, och andra tror att dessa egenskaper är mer erfarenhetsdrivna, medan majoriteten överensstämmer med föreställningen att en kombination av natur och omvårdnad gör oss till de vi är.
Om två enäggstvillingar växte upp i samma hushåll, är det troligt att de kan vara lika på många sätt men ändå olika i personlighet. De är genetiskt identiska men har fortfarande olika kognitiva processer som formar hur de förstår världen. Det här är ett exempel på hur deras erfarenheter, eller näring, har fått dem att skilja sig åt. Tvärtom, om dessa två tvillingar var separerade vid födseln och växte upp i olika miljöer, kan de fortfarande uppvisa vissa likheter i personlighet, vilket ger bevis till förmån för en genetisk predisposition i personligheten.