Kognitiv lingvistik är en gren av lingvistik som undersöker förhållandet mellan språk och sinne. Tanken att språk och språkproduktion är en kognitiv förmåga är en grundtanke kring vilken fältet är centrerat. Forskningsområden som finns inom denna speciella gren av lingvistik inkluderar både kognitiva och mänskliga mekanismer och hur de relaterar till och förklarar samverkan mellan språk och kommunikation. Pragmatik, språkekonomi, bildspråk, metaforer och kategorisering är alla ämnen som kan studeras inom området kognitiv lingvistik. Minne och återkallande är också viktiga aspekter av kognitiv lingvistisk forskning.
Området kognitiv lingvistik dök upp först på 1970-talet som en utlöpare av mer traditionell Chomsky-teori och språklig utforskning som skilde form och mening rent åt. Anhängare av kognitiv lingvistik ansåg att språkets form kunde kopplas till dess semantiska betydelse genom studier av sinnet, hjärnan och kognitiva förmågor som helhet. Gränssnittet mellan syntax och semantik undersöks och utforskas inom fältet, samt en allmän undersökning av hur mänskliga kognitiva förmågor kan använda språket som ett verktyg för att organisera och bearbeta tankar och kommunicera dessa tankar med andra. Detta område undersöker också språkets psykologi och språkanvändning.
På senare år har relationen och sambandet mellan språk och tanke blivit ett viktigt ämne inom området. Experimentell forskning inom just denna gren av lingvistik använder stora mängder språkdata som visar språk i användning, särskilt inom området språkinlärning. Många experiment undersöker det kognitiva systemet genom hela språkproduktionen, inklusive tider av lågt eller högt tryck, känslor eller andra variabler eller faktorer som kan påverka språkproduktionen och ge observerbara eller mätbara skillnader i språkproduktionen.
I början av 1990-talet var kognitiv lingvistik en allmänt accepterad gren och specialisering inom lingvistik. Det hålls nu ett antal nationella och internationella konferenser regelbundet. Flera tidskrifter ägnar sig åt denna gren av lingvistik, och några publicerade av professionella föreningar eller akademiska institutioner.
Grenen av lingvistik är nära besläktad med andra språkvetenskapliga områden, inklusive allmän och teoretisk lingvistik, psykolingvistik, pragmatik, semantik, funktionell lingvistik och deskriptiv lingvistik. Kognitiv lingvistik kan studeras på olika nivåer. Det är vanligtvis nödvändigt för en student att ta en kandidatexamen i allmän lingvistik eller inom ett språk- och kommunikationsprogram innan han specialiserar sig i kognitiv lingvistik på magister- eller doktorsnivå.