Kinesisk filosofi inkluderar idéer om tillvaron som anammats av miljontals människor från Kina och andra nationer, några i tusentals år. Systemen för taoism, zenbuddhism och konfucianism är bland de primära skolorna i kinesisk filosofi. Författare och tänkare som Lao Tse, Sun Tzu och Konfucius själv bidrog till kulturen i Kina och världen i stort. Kinesiska idéer inkluderar en preferens för etablerad ordning och en andlighet som inte är lätt att definiera i ord. Dessa begrepp har varit en källa till fascination och studier för västerländska filosofer i århundraden.
Ursprunget eller kinesisk filosofi är på 6-talet f.Kr., då Lao Tse och sedan Konfucius etablerade sina traditioner. Ett sekel senare skrev soldaten Sun Tzu The Art of War, en filosofi om väpnad strid som fortfarande används idag. Under 1:a århundradet e.Kr. tog indiska missionärer med sig sin buddhistiska tro till Kina, där den utvecklades till zenbuddhismens väg. Dessa och andra kinesiska tillvägagångssätt fick trovärdighet i det västerländska samhället, där de påverkade många tänkare, författare och konstnärer. Under de senaste åren har Kina som nation anammat kommunismens ideal och filosofi.
Taoism är den kinesiska filosofin som bygger på Lao Tses lära. Filosofin lär att livet är menat att upplevas snarare än att observeras objektivt och att objektivitet i sig varken är möjlig eller önskvärd. Istället bör människor försöka leva i harmoni med världen omkring dem genom en mängd olika andliga och mentala metoder och aktiviteter. Denna filosofi stämde väl med buddhismen, som varnar för materiella begär. Zenbuddhismen, den distinkt kinesiska versionen av buddhismen, ger råd om meditation och abstrakta sinnestillstånd för att uppnå upplysning, en sorts ordlös visdom.
Däremot hävdar lärorna från K’ung Fu’tzu, även känd som Konfucius, att det finns mänskliga dygder som kan uppnås. Både individer och det mänskliga samhället som helhet kan förbättras om människor arbetar för att uppnå dessa dygder, som kan brytas ner i ett stelbent strukturerat system. Rituellt beteende, artighet och aktning för auktoritet har alla sina platser inom detta system. Denna kinesiska filosofi och dess senare utlöpare har påverkat kinesiskt och asiatiskt tänkande i allmänhet genom historien fram till idag. Vissa har hävdat att filosofin stämmer överens med den kommunistiska statens stela strukturer eller att konfucianismen annars förblir en dominerande filosofi i dagens Kina.
Det västerländska samhället har historiskt växlat mellan misstänksamhet mot asiatiska människor och kulturer och fascination för kinesisk filosofi och livsstil. Under 19- och 20-talen påverkade kinesisk, asiatisk och indisk filosofi västerländska historiska personer som Henry David Thoreau, Martin Luther King Jr. och John Lennon. Kinesiska övertygelser har dykt upp i så populära västerländska massmedia som TV-serierna Kung Fu och The Karate Kid filmserier.