Java® Management Extensions (JMX)-teknologi är ett tillägg till det flitigt använda programmeringsspråket Java®. JMX-koden version 1.2 dök upp i Java 2 Platform, Standard Edition 5.0 versionsuppdatering. JMX-verktyg låter Java®-utvecklare arbeta mer effektivt med Java®-aktiverade enheter, nätverk och Java®-företagsplattformar. Java®-utvecklare och -hanterare använder JMX för att installera, konfigurera och övervaka Java®-applikationer, tjänster och feltillstånd.
Utan att behöva ändra befintliga programdesigner förbättrar JMX-teknologins integrerade hanteringskomponenter eller -objekt Java®-applikationsprogrammeringsgränssnittet. Flexibla alternativ för att skapa och implementera ny kod för att definiera Java®-procedurer är en viktig funktion i Java® Management Extensions. Chefer och utvecklare kan använda JMX:s oberoende, skalbara komponenter på en mängd olika Java®-aktiverade enheter och system. Lättheten att integrera Java® Management Extensions med befintliga Java®-applikationer och ny teknik gynnar också utvecklare.
Arkitekturen för Java® Management Extensions har tre nivåer. JMX-tekniken kombinerar verktyg och resurser på varje nivå baserat på funktion. Fjärrstyrningsfunktioner och -procedurer utgör systemets översta nivå. Under denna nivå finns Java®-agenter, kombinerade i programkärnan, Managed Beans Server. Managed Beans (MBeans), eller instrumenteringsnivån, är bottennivån för enhets- och programkoder.
MBeans är konfigurerbara Java®-objekt som utvecklare använder för att anpassa gränssnitt som innehåller hanteringsprocesser och slutanvändaralternativ. De fyra typerna av MBeans utför var och en olika funktion i konfigurationen och hanteringen av ett Java®-gränssnitt. Inom MBeans-strukturen programmerar utvecklare de olika klasserna för att tillhandahålla hanteringsmeddelanden eller användarinstruktioner eller för att kommunicera med andra MBeans.
Java®-agenter utgör kärnan i JMX-systemet, MBeans Server. Java® Management Extensions använder dessa agenter för att utföra utvecklar- och hanteringsfunktioner. Agenterna måste vara närvarande för att MBeans på den lägre nivån ska fungera. Att köra agenter liknar ett proceduranrop i vilket operativsystem som helst, så utvecklare måste definiera dem korrekt för att JMX-systemet ska fungera korrekt.
Fjärrhantering är en viktig del av nätverkshantering och för att Java®-applikationer ska fungera korrekt. Den översta nivån i JMX-arkitekturen tillgodoser dessa behov genom att tillhandahålla ett system som utvecklare använder för att övervaka och ändra Java®-applikationer medan de körs. För att utföra dessa funktioner använder JMX Remote Management-nivån speciella komponenter, så kallade kontakter och adaptrar. De låter hanteringsapplikationen använda vanliga Java®-protokoll som HTML för att komma åt JMX MBeans och JMX-agenter.