Vad är ISO 4217?

ISO 4217 är en lista över koder som kallas valutakoder som betecknar världens valutor och vissa andra allmänt omsatta råvaror. Det skapades och underhålls av International Organization for Standardization, ett framstående internationellt standardiseringsorgan. Det är den internationella standarden som används över hela världen för att identifiera olika valutor och är därför mycket viktig för internationell handel och den moderna internationella ekonomin.

ISO 4217-valutakoderna används i stor utsträckning inom bank-, finans- och internationella affärer. Valutakurser listas ofta av dessa koder, och de används för valutahandel på valutamarknaden och för att eliminera oklarheter eller förvirring under internationella affärstransaktioner. De används också för internationella resor, med ISO 4217-valutakoder som ofta används för att ange priser för internationella tåg- och flygbiljetter.

Varje lands valuta har en kod på tre bokstäver som identifierar den. De två första bokstäverna kommer från landets tvåbokstavskod på ISO 3166-1 alpha-2, en av flera ISO-listor med landsbeteckningskoder. Den tredje bokstaven är vanligtvis den första bokstaven i valutans namn, men om en valuta omvärderas ändras denna bokstav för att skilja den från den gamla valutan. Till exempel har den schweiziska francen, den japanska yenen och den amerikanska dollarn koderna CHF, JPY respektive USD. Varje valuta har också en tresiffrig kod, som vanligtvis är samma nummer som ursprungslandets kod på en annan ISO-lista, ISO 3166-1 numeriska landskoder.

Förutom nationella valutor ingår även flera andra vanliga föremål i ISO 4217. Listan inkluderar fyra ädelmetaller: guld, silver, platina och palladium. Deras koder består av bokstaven X, som ISO aldrig använder i den första bokstaven i en landskod, följt av metallens kemiska symbol i det periodiska systemet. Till exempel är platina XPT. Enheten i vilken ädelmetaller räknas i ISO 4217 för beräkning av växelkurser är troy ounce.

ISO 4217 inkluderar även flera andra finansiella enheter. Dessa inkluderar särskilda dragningsrätter, som tilldelas nationella regeringar av Internationella valutafonden och kan växlas mot utländska valutor, och UIC-francen, en privat valuta som används av International Union of Railways. Dessa namnges på ett liknande sätt som ädelmetaller och har alltid koder som börjar med ett X. Valutakoden för särskilda dragningsrätter är till exempel XDR.