Bildandet av urin involverar tre steg. Blod pumpas in i njurarna där glukos, vatten, natrium och toxiner filtreras för att avlägsna skadliga ämnen från blodomloppet. Sedan återupptas glukos, en del av natriumet och vatten tillbaka i blodet. Slutligen utsöndras gifter som ammoniak i urinvägarnas uppehållsområde där de kombineras med vatten och sedan utsöndras ur kroppen som urin.
Bildandet av urin, liksom skapandet av fekalt material, innebär att avfallsmaterial avlägsnas från kroppen. Det viktigaste som tas bort är ammoniak som produceras av levern vid nedbrytningen av aminosyror. Eftersom ammoniak inte kan avlägsnas direkt från kroppen omvandlas den till ett ämne som kallas urea.
Den första processen i bildandet av urin är blod som rör sig in i njurarna och filtreras från avfallsmaterial. Ammoniak, toxiner och överskott av natrium dras ut ur blodet och hålls i lagringskroppar för senare eliminering. När dessa toxiner har tagits bort, flyttas blodet tillbaka till resten av kroppen tillsammans med glukos och andra näringsämnen.
När toxiner väl har tagits bort från blodet, flyttar de längre in i urinvägarna där de kombineras med vatten för att fortsätta bildandet av urin. Ytterligare ämnen som väte och ammoniak dras från blodet igen, och sedan kombineras alla dessa kemikalier och ämnen med vatten och urea för att bilda urin. Urin hålls i urinblåsan tills den kan elimineras.
Blåsan är ett stort säckliknande organ som håller urin inuti kroppen tills eliminering kan ske. Den är ansluten i ena änden till urinröret, som är ett långt rör där urin passerar ut ur kroppen. Starka muskler i bäckenet håller urinen inne i kroppen tills den är redo att släppas.
Eftersom vatten frigörs under urinering som en viktig komponent i bildandet av urin, kan uttorkning genom att inte dricka tillräckligt med vätska resultera i sällsynt urinering. Detta gör att toxiner som finns i urinen blir mer koncentrerade och hålls kvar i kroppen under längre perioder än nödvändigt. Med otillräcklig hydrering kan kroppen inte heller skapa så mycket urin som den behöver, vilket innebär att gifter finns kvar i blodomloppet. Detta kan leda till flera biverkningar som trötthet, torr hud och blåsinfektioner.