Immateriella rättigheter avser de juridiska rättigheter som är knutna till sinnesuppfinningar eller kreativa verk, såsom konstverk, böcker, uppfinningar eller vetenskapliga upptäckter. Immateriella rättigheter kan skyddas genom att erhålla patent-, upphovsrätts- eller varumärkesrättigheter till egendomen. Även om varje land har sina egna interna lagar för skydd av immateriella rättigheter, med globaliseringen av världens ekonomi, finns det ett allt större behov av internationell immaterialrätt. På en världsomspännande nivå inkluderar internationell immaterialrättslig lagstiftning ett brett utbud av avtal mellan länder över hela världen som syftar till att skydda immateriella rättigheter över internationella gränser.
När en konstnär skapar ett konstverk eller en författare skriver en bok behöver han eller hon en juridisk mekanism för att säkerställa att andra människor inte kan kopiera verket och dra nytta av det. På samma sätt, när en uppfinnare designar något nytt eller en vetenskapsman upptäcker ett botemedel mot en sjukdom, behöver han eller hon också ett lagligt sätt att skydda sitt arbete. Upphovsrätt och patent uppnår dessa mål. Varumärken är mycket bredare till sin natur och hänvisar till de lagliga rättigheterna att använda en symbol, ett namn eller en fras. Många människor runt om i världen identifierar produkter med namnet på tillverkaren eller med en symbol förknippad med designern, vilket gör varumärken värdefulla och därför är skyddet av ett varumärke viktigt.
Att skydda immateriella rättigheter inom ett lands gränser kan vara relativt enkelt; dock är det mycket mer komplicerat att skydda samma egendom från olaglig kopiering eller användning utanför ursprungslandet. Ansträngningar att göra just det är vad som har gett upphov till internationell immaterialrätt. Om en uppfinnare visste att hans eller hennes uppfinning kunde kopieras fritt utanför hans bosättningsland, då skulle de flesta uppfinnare sluta uppfinna. Samma filosofi gäller för all immateriell egendom.
Världsorganisationen för immateriella rättigheter (WIPO) ligger i framkant i arbetet med att uppmuntra och underlätta samarbete mellan nationer inom området för internationell immaterialrätt. WIPO, som verkar under FN:s paraply, arbetar inte bara för att skydda immateriella rättigheter, utan har också i uppdrag att genomföra den juridiska överföringen av teknisk utveckling till tredje världen och utvecklingsländer. Förutom WIPO är Världshandelsorganisationen (WTO) samt regionala branschorganisationer och sammanslutningar alla involverade i ansträngningarna att harmonisera internationell immaterialrätt.
För att rättsligt skydda immateriella rättigheter på internationell nivå måste multinationella överenskommelser nås och enas om. Avtalet om handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter, Patent Cooperation Treaty och Haagavtalet om deponering av industriell design är exempel på internationella överenskommelser som behandlar skyddet av immateriella rättigheter. Vart och ett av dessa avtal anger specifika lagar som ska följas av alla undertecknande nationer angående användningen av immateriell egendom skapad av någon av medlemsländerna.