Ibland känd som preferensaktier, inlösbar preferensaktie är en typ av aktieoption som ger möjligheten att återlämnas av investeraren till den emitterande enheten efter att vissa bestämmelser i villkoren för den ursprungliga försäljningen har uppfyllts. Typiskt innebär detta att aktierna kan lösas in när andelskursen på aktierna når en viss nivå, eller en gång ett specifikt datum efter att försäljningsdagen har passerat. I vissa fall finns det ett behov av att innehavaren av den inlösbara preferensaktien i förväg underrättar den emitterande enheten om avsikten att lösa in aktierna för att transaktionen verkligen ska kunna äga rum.
På grund av strukturen hos inlösbara preferensaktier kommer många företag som ger ut den här typen av erbjudanden att inkludera vissa incitament för investerare att behålla dessa aktier under en längre tid. Ett av de vanligaste incitamenten är införandet av en högre ränta i emissionen, jämfört med andra typer av preferensaktier som för närvarande ges ut av företaget. I kombination med ett attraktivt schema för att ge utdelning till aktieägarna, finns det en mycket god chans att investerare kommer att föredra att behålla aktierna på lång sikt, snarare än att använda sig av några avsättningar för att lösa in aktierna så snart som grundläggande villkor för försäljning av aktierna har uppfyllts.
Utöver att ge incitament för investerare att behålla de inlösbara preferensaktier, sätter handelslagar i ett antal länder också gränser för när investerare kan utöva sin rätt att sälja aktierna tillbaka till den emitterande enheten. Ett exempel på dessa typer av begränsningar är oförmågan att förmå emittenten att köpa tillbaka aktierna när transaktionen skulle skapa betydande ekonomiska svårigheter och hota att undergräva företagets verksamhet. Tanken bakom den här typen av statliga regleringar är att förhindra masskörningar på vissa företag under tider av ekonomisk nedgång. Genom att göra det minimeras chanserna för ytterligare företagsnedläggningar som tvingar fler människor utan arbete och försvårar den ekonomiska återhämtningen.
Den faktiska processen för att likvidera inlösbara preferensaktier innebär ofta att man håller aktierna under en viss tidsperiod innan man kontaktar emittenten om att köpa tillbaka dem. Till exempel kan villkoren för den ursprungliga försäljningen kräva att investeraren inte ska utnyttja denna option under minst ett kalenderår efter det första köpet. Vid andra tillfällen kan försäljningsvillkoren förbjuda investeraren att försöka lösa in preferensaktierna hos emittenten tills andelspriset på aktierna når ett visst belopp. Även då kommer många handelsvillkor att kräva att investeraren underrättar emittenten i förväg om sin avsikt att utnyttja möjligheten att sälja tillbaka aktierna, vilket ger emittenten tid att allokera de ekonomiska resurser som behövs för att uppfylla begäran.