Inkorporeringsdoktrinen är en juridisk doktrin som utvecklats av USA:s högsta domstol. Det är en juridisk teori baserad på rättegångsklausulen i det fjortonde tillägget till den amerikanska konstitutionen. Denna doktrin används ibland i fall som involverar Bill of Rights, som är de första tio tilläggen till konstitutionen. När den tillämpas, används doktrinen om inkorporering som grund för att kräva att delstatsregeringar ska ge sina medborgare samma rättigheter som den federala regeringen måste enligt Bill of Rights.
Fram till skapandet av doktrinen om inkorporering gällde Bill of Rights endast den federala regeringen. Även om Bill of Rights ratificerades 1791 och det fjortonde tillägget 1868, skapades denna doktrin inte förrän på 1890-talet. Vid den tiden överklagades en rad fall till Högsta domstolen som fick domstolen att börja tolka rättegångsklausulen i det fjortonde tillägget på ett bredare sätt.
Enligt denna regel gjordes delar av Bill of Rights verkställbara mot delstatsregeringar för första gången. Med tiden identifierades och införlivades vissa delar av Bill of Rights gradvis som faller under det fjortonde tilläggets garanti för rättslig rättegång för alla amerikanska medborgare. Doktrinen tillät Högsta domstolen att säga att den specifika delen av Bill of Rights i det fall den beslutade också gällde staterna, eftersom det fjortonde tillägget gällde staterna.
Bland de rättigheter som stater har ålagts att ge sina medborgare enligt denna regel är det första tilläggets garantier för religionsfrihet, yttrandefrihet, press och mötesfrihet. Stater måste också ge det andra tilläggets rätt att behålla och bära vapen och det tredje tilläggets garanti för frihet från inkvartering av soldater. Dessutom har det fjärde tilläggets skydd mot orimlig husrannsakan och beslag och kravet på teckningsoptioner ansetts gälla för staterna.
Stater är också skyldiga att ge medborgare skydd mot självinkriminering och dubbel risk enligt det femte tillägget. Det sjätte tilläggets beviljande av rätten till en advokat och en snabb, offentlig rättegång av en opartisk jury krävs också av stater. Det åttonde tilläggets skydd mot grymma och ovanliga straff beviljas också av stater.