Vad är inblandat i kongressomröstning?

USA:s kongress är den gren av regeringen som har makten att stifta lagar. Dessa lagar börjar som lagförslag, föreslagna lagar som kongressen måste ändra och rösta om. Kongressens röstning är därför det sätt med vilket den lagstiftande församlingen genererar nya lagar. Kongressomröstningsförfaranden är enkla i sin grundläggande form, även om det finns vissa komplexiteter. Kongressen kan också rösta om andra frågor än lagar, till exempel om man ska anta kongressresolutioner eller bekräfta verkställande nominerade i ämbetet.

Både senatorer och representanter kan införa de flesta typer av lagförslag, även om skatteräkningar och allmänna anslagsförslag alltid har sitt ursprung i kammaren. Efter inledning går propositionen till vederbörande nämnd, där ledamöterna studerar den och beslutar om den ska läggas fram som lagstiftning. Om kommittén beslutar att lagförslaget ska göras till lag, placeras det på kalendern för kongressomröstning. Kammaren avser en tid för debatt om lagförslaget; när detta är avslutat äger en omröstning rum. Alla ledamöter i kammaren måste inte vara närvarande vid omröstningen, men ett minimum, kallat beslutfört, måste vara det.

Det finns flera olika typer av kongressomröstningar. Den enklaste metoden är röstomröstningen, som både kammaren och senaten använder för att godkänna rutinmässiga lagförslag. I en röstomröstning ropar medlemmar helt enkelt ”ja” eller ”nej” som svar på en fråga. Om denna metod ger ett oklart resultat, kan en delningsröst bli resultatet. I denna typ av omröstning uppmanas varje lagstiftare att rösta ja eller nej för att verifiera röströstningen.

Den mest kända typen av kongressomröstning är omröstning med namnupprop, som sker i båda kamrarna. Vid omröstning med namnupprop ger varje senator eller representant sin röst. Antalet röster som behövs beror på omröstningens exakta karaktär. De flesta lagstiftningar kräver enkel majoritet, men vissa röster kräver tre femtedelar eller till och med två tredjedelars majoritet.

Båda lagstiftarens kamrar måste godkänna lagstiftning i samma form innan presidenten kan underteckna den i lag. När ett lagförslag har gått igenom en kammare går det därför till den andra för omröstning. Den andra kammaren kan föreslå ändringar; ursprungskammaren kan rösta för att acceptera dem eller inte. Om båda kamrarna godkänner lagförslaget, går det till presidenten, som antingen undertecknar det, gör det till lag eller lägger sitt veto mot det. I vissa fall, om andra kammaren har ett liknande lagförslag i utskottet, kommer den att ansluta sig till de två lagarna.