Hjärnkamrar är fyra vätskefyllda kammare i den mänskliga hjärnan som hjälper till att dämpa hjärnan från yttre trauma. Hjärnkamrarna fungerar också som reservoarer för cerebrospinalvätska (CSF), ett ämne som är viktigt för att transportera hormoner, utsöndringsprodukter, toxiner och metaboliter genom hela hjärnan. De största ventriklarna är de två laterala ventriklarna, som finns under hjärnhalvorna i hjärnan – en på höger sida och en till vänster. Den tredje ventrikeln är i det område av hjärnan som kallas diencephalon, och den fjärde ventrikeln ligger inom hjärnstammen.
De fyra hjärnkamrarna är alla sammankopplade och CSF kan flöda mellan dem. De laterala ventriklarna ansluter via det interventrikulära foramen, som också är känt som Monroes foramen. Vätska kan strömma från den tredje ventrikeln till den fjärde ventrikeln genom hjärnakvedukten, även känd som Sylvius akvedukt. CSF som lämnar den fjärde ventrikeln lämnar genom foramina hos Luschka och Magendie. Därifrån kan CSF komma in i den centrala kanalen i ryggmärgen.
Hjärnkamrarna ligger mellan två distinkta membran, som kallas hjärnhinnor. Membranet närmast hjärnans yta är pia mater. Detta tunna, genomskinliga membran fäster vid kurvorna på hjärnytan. CSF som fyller ventriklarna ligger ovanför pia mater men under arachnoidlagret. Utanför pia- och arachnoidmembranen ligger dura mater, som är ett styvt hölje som omsluter allt hjärnmaterial.
Alla hjärnkamrarna innehåller CSF. Denna vätska är viktig som näringskälla för hjärnans strukturer och som ett sätt att ta bort slaggprodukter. CSF fungerar också som en kudde som skyddar kritiska delar av hjärnan från yttre tryck, såsom ett slag mot huvudet. Huvudkomponenterna i CSF inkluderar vatten, mindre än 50 milligram per deciliter protein, från 50 till 75 milligram per deciliter glukos och från noll till fem blodkroppar per mikroliter. Frisk CSF är klar och färglös.
CSF fyller inte bara hjärnkamrarna utan omger också hjärnan och ryggmärgen. Det fyller utrymmet mellan spindelvävnaden och pia mater, membranen som kantar hjärnan och ryggmärgen. Därför finns CSF i hjärnan, som omger hjärnan, runt lillhjärnan och omger ryggmärgens längd.
CSF fyller hjärnkamrarna enligt ett specifikt flödesmönster. Det produceras av vävnad som kallas choroid plexus; detta ämne kan finnas i alla ventriklarna utom i vissa delar av laterala ventriklarna. Efter att ha bildats av choroid plexus cirkulerar CSF genom ventriklarna och in i ryggmärgen. Det återabsorberas så småningom av arachnoidgranuleringar, som är strukturer som finns mellan pia mater och arachnoidmembran i den överlägsna aspekten av hjärnhalvorna. Arachnoidgranuleringarna matar CSF in i vensystemet.