HIV-kladerna är distinkta undergrupper av HIV, uppdelade efter geografisk region. Inom varje kladd har viruset ett antal genetiska likheter och markörer som kan användas för att lära sig mer om utvecklingen av HIV. Det faktum att många av kladerna är ganska distinkta och väldigt olika varandra har mycket allvarliga konsekvenser för forskare som arbetar med HIV/AIDS-vacciner. Tyvärr är det kanske inte möjligt att utveckla ett vaccin för att skydda människor från alla hiv-klader, eller så är det kanske inte möjligt att vaccinera mot vissa klader.
Detta virus är ökänt för att mutera extremt snabbt, en källa till stor frustration för läkare och HIV-forskare. Redan när forskare först började studera utvecklingen av HIV, muterade viruset redan, utvecklade nya egenskaper och uppvisade nya beteenden i kroppen. När forskare lärde sig mer om viruset kunde de dock börja känna igen och identifiera distinkta hiv-klader; ”clade” är helt enkelt ett fint ord för en taxonomisk gruppering.
Genom att studera HIV-kläder har forskare kunnat spåra utvecklingen av viruset, i hopp om att lära sig mer om var det kom ifrån, hur det spred sig och hur det potentiellt skulle kunna behandlas. Att lära sig om hiv-kladerna var ett viktigt steg i den forskning som behövdes för att identifiera ursprunget till hiv-epidemin, eftersom det gjorde det möjligt för forskare att börja peka ut regionen med virusets ursprung, som visade sig vara Afrika.
Det finns två grundläggande grupper av HIV-klader: M eller Main och O eller Outgroup. Huvudkladerna orsakar huvuddelen av HIV-infektioner, medan utgrupps-HIV-kladerna är mer ovanliga och ansvarar för färre infektioner. Eftersom O-klader är sällsynta kan de ibland användas för att spåra en mycket specifik infektionsväg, om forskare kan spåra och testa ett stort antal människor.
Bland M-kladerna finns det åtta olika undertyper, bokstäverna A till H, och varje geografisk region tenderar att ha en dominerande klad. Clades A och D, till exempel, är vanliga i Östafrika, vilket gör dem till de äldsta clades, medan clade B förekommer i Europa och Amerika, med clade C dyker upp i Östasien. Virus i varje kladd svarar olika på behandling, och de har olika nivåer av virulens, vilket förklarar varför vissa människor reagerar mycket bra på hiv/aids-läkemedel, medan andra kämpar med en rad läkemedelsregimer.