Historien om företagens sociala ansvar (CSR), även kallat företagsmedborgarskap, härrör från idén att företag, liksom enskilda personer, ska agera på ett socialt ansvarsfullt sätt. Detta koncept omfattar alla deras aktiviteter och åtaganden, särskilt i deras kontakter med andra företag. Deras moraliska ansvar gentemot samhället bör alltid beaktas på alla planeringsnivåer och under genomförandet av dessa planer och deras normala verksamhet.
Även om det är svårt att sätta ett exakt datum för det, började historien om företagens sociala ansvar troligen på XNUMX-talet. Adam Smith, en känd skotsk filosof och ekonom, skrev i The Wealth of Nations om sitt stöd för marknadsinteraktioner som individer och organisationer fritt deltar i, och sa att de kunde tjäna samhällets behov. Han sa vidare att människor ägnar sig åt handel eller affärer av själviska skäl eller för deras personliga fördel. Detta innebar att konsumenten borde vara den som tar rollen att ta hand om samhällets välfärd och att han borde stödja åtgärder som främjar samhällets intressen.
En annan känd personlighet i utvecklingen av företagens sociala ansvar är Milton Friedman. Han var inte för idén om CSR. Hans övertygelse var att näringslivet helt enkelt hade ett ansvar, och det var att öka vinsten för sina aktieägare. Friedman var en framstående amerikansk ekonom och nobelpristagare som en gång var rådgivare åt president Reagan.
Uppenbarligen existerar företag främst för att göra vinst. Men förespråkare för CSR hävdar att det inte kommer att skada företag och företag att utveckla ett företags samvete. De kan behöva ta på sig vissa kortsiktiga kostnader för att genomföra socialt ansvarsfulla aktiviteter, men det kommer i slutändan att vara till företagets fördel. Människor i allmänhet kommer att vara nedlåtande för produkter som är bra för miljön, eller som stödjer välgörenhet eller en ädel sak, snarare än andra produkter som inte främjar någon social nytta.
Faktum kvarstår dock att vilket företag som helst måste göra vinst, eller åtminstone gå i balans, för att överleva. Det kommer att gå i konkurs om allt det gör är att driva socialt ansvarsfulla strävanden. I slutändan kommer investerare att dra tillbaka stödet för även de mest socialt ansvarstagande företagen eller de mest etiska företagen, om de fortsätter att gå med förlust. Denna verklighet har alltid varit uppenbar genom hela historien om företagens sociala ansvar.
Historien om företagens sociala ansvar fortsätter att utvecklas fram till idag. Den nuvarande tanken är att företag inte kan envisas med att ignorera miljö- och sociala frågor. Att göra det kan vara skadligt för verksamheten. Tidigare erfarenhet har lärt alla att det är till både företagets och allmänhetens fördel att engagera sig i etiska aktiviteter som inte förorenar miljön och som främjar arbetarnas och samhällets välfärd.