Hashimotos tyreoidit, även kallad kronisk lymfocytisk tyreoidit, är den första sjukdomen som klassificerades som en immunsjukdom, av japanska läkaren Hakaru Hashimoto, 1912 i Tyskland. Det kännetecknas av att sköldkörteln förstörs av kroppens eget immunsystem. Det resulterar i hypotyreos, eller otillräcklig produktion av sköldkörtelhormoner, med korta perioder av hypertyreos eller överproduktion av sköldkörtelhormonerna.
Orsakerna till Hashimotos tyreoidit är inte väl förstått, men det finns ofta en genetisk komponent. Det drabbar ungefär en av tusende människor och är tio till 20 gånger vanligare hos kvinnor. De flesta patienter är mellan 45 och 65 år.
Hashimotos tyreoidit orsakar symtom associerade med andra sköldkörtelsjukdomar, inklusive viktökning, förstoppning, magkramper, högt kolesterol, hypoglykemi eller lågt blodsocker, en stickande känsla i huden, känslighet för värme och kyla, muskelsvaghet, trötthet, onormalt snabbt eller långsamt hjärtslag, migrän, håravfall, infertilitet, minnesförlust, panikattacker och mani. Om det inte behandlas kan det orsaka muskelsvikt, inklusive hjärtsvikt. Sköldkörtelhormonet styr ämnesomsättningen, eller takten i alla kroppens processer, så onormala mängder av hormonet orsakar en lång rad problem.
På grund av de psykologiska symtomen feldiagnostiseras Hashimotos tyreoidit ofta som depression, premenstruellt syndrom (PMS). Det är också ibland feldiagnostiserat som bipolär eller ett ångestsyndrom. Identifiering av anti-tyreoideaantikroppar kan hjälpa till att korrekt diagnostisera Hashimotos tyreoidit.
Hashimotos tyreoidit behandlas genom att ersätta sköldkörtelhormon med oralt administrerat levotyroxin eller uttorkat sköldkörtelextrakt. Patienten måste följa behandlingen livet ut i de flesta fall. Det är viktigt att behålla kroppens nivåer av sköldkörtelstimulerande hormon, som utsöndras av hypofysen, men som styr sköldkörtelproduktionen. Sköldkörtelstimulerande hormon bör inte överstiga 3.0 µIU/ml hos en patient med Hashimotos tyreoidit, annars kan den ökade sköldkörtelaktiviteten orsaka en immunreaktion mot sköldkörteln.