En hårdvaluta, även kallad en stark valuta, är valuta som används av människor i mer än ett område i världen, eftersom det är allmänt accepterat i utbyte mot varor och tjänster. Detta beror på att det ses över hela världen som ett pålitligt värdelager. Hård valuta måste också vara en som kommer från ett land som åtnjuter politisk och ekonomisk stabilitet. Kortsiktig stabilitet i värde och likviditet på valutamarknaderna är andra egenskaper som är typiska för en hårdvaluta. På många sätt är begreppet hårdvaluta relaterat till begreppet reservvaluta.
Under 20-talet framträdde den amerikanska dollarn och det brittiska pundet som världens främsta hårdvalutor. Den tyska tyska marken ansågs också vara en av de bästa hårdvalutorna innan den ersattes av euron. Förutom att vara användbar för internationellt utbyte, kan hårdvaluta också användas i länder med kommandoekonomi, såsom Folkrepubliken Kina och fd Östtyskland. I dessa länder, liksom några andra, finns och fanns det speciella butiker som inte skulle acceptera den lokala valutan, utan bara en internationellt erkänd hårdvaluta. Dessa butiker sålde ofta varor som var knappa och/eller importerade, därav behovet av att betala leverantörer i något mer stabilt än lokal valuta.
Inom ekonomi ses hårdvaluta som skild från en mjuk valuta, en som inte håller värde väl eller kommer från ett land som lider av krig, hård diktatur eller annan politisk eller ekonomisk instabilitet. I vissa fall kan mjuk valuta ses som allt annat än guldtackor, guldmynt eller papper med guldbaksida. Även om guld i sig fluktuerar i värde, åtminstone vad gäller valuta, är dessa definitioner av hård och mjuk valuta tillämpliga när man diskuterar en långsiktig ekonomisk tendens som kallas Greshams lag.
Denna lag, uppkallad efter en engelsk finansiär från 16-talet, säger att högkvalitativ valuta tenderar att med tiden ersättas med valuta av lägre kvalitet. När detta händer kommer den högkvalitativa valutan, som guld, huvudsakligen att användas som ett förråd av rikedom, medan valuta av lägre kvalitet kommer att bli växlingsmedlet. Ett exempel på detta är det faktum att det amerikanska finansdepartementet övergav guldmyntfoten för decennier sedan till förmån för en fiatvaluta, vilket är de papperspengar som nu används i USA. Den stöds inte av guld, i den meningen att regeringen inte kommer att byt nu guld mot papperet, som det skulle göra enligt guldmyntfoten.