Grupprådgivning är en form av terapi som hävdar att människor har nytta av gemensamma erfarenheter. Vanligtvis är det fokuserat på en viss fråga, som tvångssyndrom eller ilskahantering. Medan en terapeut vanligtvis leder gruppen, anses bidrag från andra medlemmar vara värdefulla eftersom alla i gruppen delar liknande problem.
En av huvudprinciperna bakom grupprådgivning är tanken att hantering av specifika frågor kan orsaka isolering och en känsla av att man är ensam om att möta sina problem. Denna form av rådgivning försöker motverka isolering genom att samla människor med liknande problem för att framtvinga att svårigheterna inte är ensamma för en person. Att känna andra människor med liknande problem kan dessutom vara tröstande för individer som kanske inte har tillgång till personer med samma problem i sin egen familj och vänner.
Grupprådgivning kan vara mycket organiserad, med personer som gör specifika aktiviteter tillsammans och sedan delar med sig av resultaten. Alternativt kan den vara mer friform, där medlemmar delar med sig av sina aktuella frågor relaterade till gruppens syfte. En persons verbala bidrag till en grupp kan diskuteras, valideras och provocera fram problemlösning av andra gruppmedlemmar under en session. Det kan också vara ett inträde i en diskussion om en viss aspekt av en sjukdom eller tillstånd som då i första hand leds av terapeuten.
Olika grupper kan också omfatta olika psykologiska skolor. Till exempel kan en jungiansk-orienterad grupp som hanterar depression utvärdera symboler i drömmar som kan kasta insikt om varje medlems tillstånd. En gestaltorienterad grupp kan uppmuntras att ifrågasätta en persons motiv och utvärdera både verbalt och kroppsspråk. Konfrontation i gestaltterapi anses vara en viktig del av healing.
Vissa former av gruppterapi sker på psykiatriska sjukhus. Framgången för sådan terapi beror ofta på mångfalden av människors tillstånd. Andra grupper är mer som Anonyma Alkoholisters möten och kanske inte är rådgivare riktade, utan kan bara vara ett antal personer som träffas för att hjälpa till att hitta sin väg ur missbruket.
Många stora terapiföretag erbjuder nu gruppterapi som ett alternativ till privat rådgivning. Sådana grupper kan ta upp ämnen som att leva med ångest, att vara föräldraskap till ett barn med särskilda behov, att leva med sorg eller att leva med depression. Vissa människor tycker att grupprådgivningsupplevelsen är ett bättre alternativ än privat terapi eftersom det tenderar att kosta mindre. Ofta täcks denna form av rådgivning av försäkringar, och många grupper erbjuder glidande avgifter för dem utan försäkring.
Längden på gruppterapin varierar också. Vissa rådgivningsgrupper äger rum under en bestämd tidsperiod, medan andra är öppna, så att människor kan komma in vid behov. Vanligtvis är fler friformsgrupper öppna för drop-in, och de kan pågå under en obestämd tid. Mer organiserade grupper kan pågå under en viss tid och kräver material, studieböcker eller liknande. Dessa grupper kan kräva ett tidsförpliktelse och en förskottsbetalning.
Alla grupprådgivningsinsatser är inte helt framgångsrika. Ibland blir terapin lidande om en grupp är för stor eller liten. Det kan också bli problematiskt när en person verkar monopolisera gruppen. Vanligtvis fungerar rådgivningen bäst när en erfaren terapeut kan omdirigera en person som delar för mycket och ge lika tid för människor att dela sina idéer, problem eller åsikter.
Människor kan variera i deras behov av terapi, och i allmänhet bör de som monopoliserar en grupp inte ses ner på utan bör omdirigeras till privat rådgivning, där han eller hon kan vara i fokus för uppmärksamheten. Efter en tid i privata sessioner kan en person känna mindre behov av att monopolisera en gruppsession.