Grov vårdslöshet uppstår när en person eller enhet agerar på ett sätt som är hänsynslöst eller som avsiktligt åsidosätter andras säkerhet. Det är allvarligare än ren vårdslöshet, som helt enkelt är underlåtenhet att utöva en rimlig mängd försiktighet. Till exempel, om en semi-lastbilschaufför kör en stoppskylt och träffar en bil, kan föraren bli ansvarig för vårdslöshet. Antag dock att föraren också hade druckit alkohol och var långt över den lagliga gränsen. I den omständigheten kan föraren dömas till ansvar för grov vårdslöshet eftersom föraren inte har varit ens en liten försiktighet vid körningen av semi-lastbilen.
För att bevisa grov vårdslöshet måste en målsägande i allmänhet visa flera faktorer. För det första behöver käranden vanligtvis visa att svaranden har en omsorgsplikt gentemot käranden eller mot allmänheten att agera på ett visst sätt. Anta till exempel att en kärande ska gå på bergsklättring med ett utomhusäventyrsföretag, som tillhandahåller all klätterutrustning samt en instruktör. Äventyrsföretaget skulle vara skyldig käranden att se till att all utrustning som tillhandahålls är i fungerande skick.
För det andra behöver käranden vanligtvis visa att svaranden uppenbart och likgiltigt brutit mot sin plikt gentemot käranden. Detta element skiljer sig från vårdslöshet, som endast kräver att käranden bevisar att svaranden inte har iakttagit rimlig försiktighet. Anta till exempel i exemplet ovan för bergsklättring att instruktören slarvigt glömt att fästa kärandens klätterutrustning ordentligt och att käranden faller och bryter benen till följd av detta. Instruktören och företaget kan bli ansvariga för vårdslöshet. Om instruktören däremot tillhandahållit utrustning som han visste kunde gå sönder när som helst, kan instruktören och företaget bli ansvariga för grov vårdslöshet.
Den tredje delen av grov vårdslöshet kräver att man visar att käranden lidit en skada på grund av att svaranden brutit mot sin plikt gentemot käranden. I bergsklättringssituationen skulle målsäganden behöva visa att hon ådrog sig en skada till följd av att instruktören tillhandahållit felaktig utrustning. Eftersom målsäganden bröt båda benen på grund av den felaktiga utrustningen skulle hon kunna fastställa detta moment.
Den sista delen av grov vårdslöshet är orsakssamband. Målsäganden ska visa att hans eller hennes skada var en förutsebar följd av svarandens beteende. Vid bergsklättringsskadan skulle orsakssamband föreligga om instruktören gav målsägande utrustning som instruktören visste var felaktig. Det är förutsägbart att felaktig utrustning kan resultera i utrustningsfel och skada på en bergsklättrare. Till följd av detta skulle instruktören och äventyrsföretaget bli ersättningsskyldiga gentemot käranden för hennes skador.