Giftiga tillgångar är tillgångar för vilka det inte finns några köpare, och som ett resultat därav inget tydligt värde. Inteckningsskyddade värdepapper och subprime-lån är två ofta citerade exempel på giftiga tillgångar. I den globala ekonomiska krisen i början av 2000-talet blev giftiga tillgångar en fråga av stor oro, särskilt i USA, där sådana tillgångar utlöste ett radikalt fritt fall för den amerikanska ekonomin när finansbranschen försökte hantera dem.
Dessa tillgångar hade ett värde någon gång i tiden, och många hävdar att de fortfarande har ett värde, även om ingen kommer att köpa dem. Problemet är att när en bank förvärvar ett stort antal giftiga tillgångar, blåser dessa tillgångar upp värdet på bankens bokföring, men bidrar inte med något verkligt till bankens finansiella ställning. Banken har med andra ord mycket pengar på papper, men den kan faktiskt inte sälja sina giftiga tillgångar, och som ett resultat har den minimal likviditet.
När de skapas har många giftiga tillgångar högt värde och de behandlas som högavkastande investeringar med hög risk. Banker med en mer konservativ hållning försöker ofta undvika att skaffa giftiga tillgångar, men detta kan försvåras när sådana tillgångar slås samman med investeringar med lägre risk och säljs som ett paket. Detta var fallet med många inteckningssäkrade värdepapper, vilket tvingade bankerna att köpa en blandad blandning av tillgångar.
Om en bank blir överbelastad med giftiga tillgångar kan den kanske inte reagera på förändringar på marknaden eller att betjäna sina kunder. Detta kan skapa oro bland bankens kunder, som kan få panik som svar på bankens instabilitet och göra banken mer instabil i processen. I dessa fall är bankens bästa drag att försöka bli av med de giftiga tillgångarna, men den kan ha svårt att göra det på grund av oförmågan att hitta köpare.
Vissa investerare kan frivilligt ta på sig giftiga tillgångar till en bråkdel av deras nominella värde och förhandla om att tillgångarna kommer att bli säljbara igen någon gång i framtiden, men banker är ofta ovilliga att acceptera sådana affärer. En affär som denna skulle tvinga en bank att skriva ner värdet på sina tillgångar, en situation som många anser vara oönskad. Flera regeringar försökte köpa och beslagta dessa tillgångar för att klara av deras sviktande ekonomiska system under 2008 och 2009, men sådana affärer hindrades av banker som var ovilliga att handla, tillsammans med regeringstjänstemän som ifrågasatte det kloka i att spendera pengar på sådana tillgångar.