Freedom of Information Act (FOIA) är en lag i USA som är utformad för att ge allmänheten rätt att få tillgång till viss information som innehas av federala myndigheter. Det antogs 1966 och är kodifierat i 5 USC § 552, och det har kontinuerligt uppdaterats och ändrats för att ta hänsyn till saker som digitala dataarkiv och elektroniska informationssystem. Lagen anger en uppsättning parametrar och krav som specificerar vem som kan lämna in en begäran, hur denna begäran måste formuleras och hur den ska besvaras. I allmänhet kan vem som helst lämna in en framställning om information enligt lagen, men i de flesta fall är det bara tillämpligt på federala myndigheter. Statliga och lokala myndigheter kan ha liknande rapporterings- och upplysningskrav, men de omfattas normalt inte av denna lag. Det är viktigt att notera att inte all information måste lämnas ut under alla omständigheter. Transparens är ett av lagens största mål, men det finns även fortfarande vissa dokument och databaser som helt enkelt inte kan avslöjas för allmänheten – åtminstone inte utan några ganska allvarliga begränsningar.
Begär grunderna
Lagen gör det möjligt för människor att få tillgång till viss information som tidigare var hårt kontrollerad av statliga myndigheter, men den ger fortfarande dessa myndigheter mycket makt att strukturera hur de ska hantera och svara på förfrågningarna. Varje federal byrå har vanligtvis sitt eget avslöjandekontor, som styr hur FOIA-förfrågningar för den byrån behandlas. Alla myndigheter hanterar inte sina förfrågningar om informationsfrihet på samma sätt, men lagen ger vissa specifika regler när det gäller saker som aktualiteten för svar på förfrågningar, typen av material som kan avslöjas och det korrekta förfarandet för att undanhålla material.
Varje byrå måste vanligtvis också publicera en guide som låter allmänheten veta hur man gör en begäran om sina register. Detta inkluderar att skapa en handbok, index, referensguide och en beskrivning av informationslokaliseringssystemen. Detta kan ofta bäst nås via byråns webbplats, men det krävs vanligtvis att det också finns i tryck.
Tillämpningsparametrar
Freedom of Information Act anses allmänt gälla federala tillsynsmyndigheter, verkställande avdelningar och de flesta federala kontor och avdelningar samt federala företag. Det gäller dock inte federala domstolar och kongressen omfattas inte heller; Vissa delar av verkställande kontoret som arbetar specifikt för att bistå och ge råd till presidenten är normalt också undantagna.
De flesta dokument och data ingår, men återigen vanligtvis inte allt. Lagen omfattar alla ”byråregister”, vilket i de flesta fall inkluderar e-post, tryckta dokument, elektroniska dokument, kartor, videor och fotografier som har erhållits eller skapats av en byrå. I de flesta fall måste detta material vara i en specifik byrås kontroll och besittning för att vara berättigad till FOIA-förfrågan och avslöjande.
Vem får fil
Enligt lagen är ”alla personer” berättigade och berättigade att lämna in en begäran. Detta inkluderar amerikanska medborgare, utländska medborgare, universitet, föreningar och organisationer. Watergate-skandalen i början av 1970-talet ledde till några av de första ändringarna av FOIA, som trädde i kraft 1974; dessa breddade bland annat definitionerna av vem som kunde begära information och krävde en striktare efterlevnad för myndigheterna.
Viktiga undantag
Även om lagen är utformad för att främja transparens, är den inte avsedd att vara en helt öppen dörr till information. Det kan finnas tillfällen då delar av ett begärt dokument innehåller information som potentiellt kan vara skadlig för myndigheten eller kränka en individs integritet. I fall som detta har myndigheten vanligtvis utrymme för skönsmässig bedömning att undanhålla det materialet enligt ett eller flera av nio olika undantag som lagen om informationsfrihet ger.
Undantag fungerar vanligtvis inte som direkta förbud, och all del av materialet som inte är undantaget måste vanligtvis fortfarande släppas enligt lagens krav på att varje ”rimligt segregerbar del” av dokumentet måste avslöjas när de undantagna delarna har har redigerats. Detta är delvis för att förhindra en byrå från att undanhålla ett helt dokument för bara ett namn, en mening eller ett foto.
De nio undantagen från FOIA är följande:
Undantag (b)(1) Klassificerade frågor om nationellt försvar eller utrikespolitik
Undantag (b)(2) Interna personalregler och praxis
Undantag (b)(3) Information som är särskilt undantagen enligt andra författningar
Undantag (b)(4) Affärshemligheter, kommersiell eller finansiell information
Undantag (b)(5) Privilegerade memorandum eller skrivelser mellan myndigheter eller byråer
Undantag (b)(6) Personlig information som påverkar en individs integritet
Undantag (b)(7) Undersökningshandlingar sammanställda för brottsbekämpande ändamål
Undantag (b)(8) Finansiella institutioners register
Undantag (b)(9) Geografisk och geofysisk information om brunnar