Försäkringsrörelsejuridik är det rättsområde som styr försäkringsverksamheten. Den består av rättspraxis, författningar och regler och föreskrifter som avser parter som ingår ett avtal där den ena parten betalar en premie och den andra går med på att ersätta den första parten för de typer av förluster som anges i försäkringsavtalet. Det finns flera typer av försäkringar som omfattas av försäkringslagstiftningen, inklusive felbehandling, bil- och villaförsäkring. De flesta försäkringsbolag lyder under både regionala och nationella lagar och regleras av regionala myndigheter. Många tvister uppstår mellan parter när försäkringsbolaget vägrar att betala ett krav på förlust, och domstolar ser till försäkringslagstiftningen för att hjälpa till att lösa tvister och för att skydda allmänheten mot företag som handlar med orättvisa och ond tro praxis.
Försäkringsbolag är ofta skyldiga att betala ut försäkringskrav som lämnats in av försäkringstagare så länge som villkoren för försäkringarna är uppfyllda. Om en villaägare till exempel köper en försäkring för skador som kan uppstå på grund av en brand, är försäkringsbolaget enligt avtal och försäkringsrörelse skyldigt att betala för reparationer eller ersättningskostnader om bostaden förstörs av en brand. Vissa försäkringsbolag vägrar att betala ersättningar eftersom de hävdar att försäkringstagare har brutit mot villkoren i försäkringen eller att typen av skada inte täcks. Domstolar kommer att använda regionala och statliga lagar för att avgöra de juridiska frågorna och fatta avgöranden i dessa fall. Regionala lagar ersätter ofta nationella lagar, men det finns fall där domstolar istället måste följa nationella lagar.
Vissa försäkringstvister kretsar kring orättvis hantering och ond tro. Det är fall där försäkringsbolag vägrar att betala ut en skadeanmälan även när de vet att de är skyldiga att göra det enligt försäkringsrörelselagstiftningen. Andra företag kan dröja med att göra försäkringsutbetalningar till försäkringstagare i avsikt att aldrig betala dem eller att betala dem delvis långt efter att betalningarna förfaller. Försäkringsbolags affärer i ond tro regleras ofta av statliga myndigheter, och företag som bryter mot dessa regler är ibland förbjudna att sälja försäkringar och finansiella produkter i regionen. Domstolar använder också försäkringslagstiftning för att göra bedömningar i fall där kärande hävdar ond tro och orättvis affär.
Advokater representerar också försäkringsbolag och hjälper dem att navigera i myndighetsföreskrifter som påverkar försäkringslagstiftningen. Advokattjänster kan innefatta råd om hur man följer ändringar av förordningar, representation inför statliga styrelser och utarbetande av policyförklaringar och policyer. Deras advokater kan också hjälpa dem att undvika praxis som kan anses vara orättvis hantering.