Sambandet mellan penningpolitik och ekonomi är det faktum att penningpolitiken är ett verktyg som används för att manipulera ekonomin för att uppnå vissa förväntade resultat. Penningpolitik involverar vanligtvis faktorer som en ökning eller minskning av det totala utbudet av pengar i ekonomin vid en viss tidpunkt och en upp- eller nedåtgående granskning av räntorna. Vanligtvis är centralbankerna eller federala reservbanker ansvariga för sådana förändringar, som normalt baseras på vissa indikatorer i ekonomin.
Ett exempel på sambandet mellan penningpolitik och ekonomi är en situation där en analys av flera konjunkturcykler visar att det finns en inflationsutveckling. Konjunkturcykler är enkelt angivna perioder används för att dela upp affärsverksamhetens längd i syfte att fungera som en slags referenspunkt för ekonomer och andra närstående. När det gäller penningpolitiken kan en konjunkturcykel vara kvartalsvis, årligen eller baserad på den sammanställda sammanställningen av ekonomisk verksamhet under en period av fyra år. En analys av konjunkturcykeln kommer att visa om det finns någon typ av inflation eller om ekonomin är långsam. Där det finns ett tecken på stigande inflation över flera konjunkturcykler kommer centralbanken att införa penningpolitik som syftar till att minska inflationen.
Vanligtvis drivs inflationen av en överaktiv ekonomi där konsumtionstakten överstiger produktions- och utbudstakten. Denna trend leder till en situation där för mycket pengar kommer att jaga efter för lite varor, vilket får priserna på sådana varor att stiga som svar. För att möta sådana negativa trender kan centralbanken besluta att minska mängden pengar i omlopp i ekonomin. Syftet med denna minskning är att minska efterfråge- och konsumtionstakten och därigenom leda till ett motsvarande fall i inflationen som drivs på av efterfrågan. Detta etablerar en koppling mellan penningpolitiken och ekonomin, eftersom penningpolitiken syftar till att korrigera en upplevd anomali i ekonomin.
En av metoderna för att centralbanken kan minska mängden pengar i ekonomin är genom höjningar av räntorna. Logiken är att en höjning av räntorna leder till att efterfrågan på lån och andra kreditformer minskar till följd av de oöverkomliga räntorna. Det kommer också att leda till mer sparande i bankerna och mindre utgifter på grund av en korrelativ ökning av räntan på sparande i banken. Det omvända är fallet vid svaga aktiviteter i ekonomin. Med hopp om att uppmuntra utgifterna och öka den ekonomiska verksamheten kommer centralbanken att sänka räntorna, vilket också visar på ett samband mellan penningpolitiken och ekonomin.