Fonetisk transkription är processen att transkribera ord enligt deras specifika fonetiska uttal. Praxis med att använda fonetiska uttal i transkriberat tal är användbart för lingvister och människor som lär sig ett nytt språk. Fonetisk transkription använder specialtecken för att visa skillnaden i uttalet av vissa ord. Till exempel skulle ordet ”fälla” skrivas som ”träp” för att skilja det från andra ”a”-ljud i ord som ”rättvis”.
Studiet av fonetik i språk handlar om ordens ljud. Lingvister studerar många aspekter av ords ljud, från den del av munnen som används under uttalet till den typ av ljud som produceras av dessa rörelser. Fonetik kan vara ett användbart verktyg för många människor, och ordböcker använder fonetiska översättningar av ord tillsammans med den skriftliga versionen för att visa hur de ska uttalas. Det engelska språket är särskilt komplicerat i detta avseende, eftersom ord kan ha olika uttal trots att de stavas likadant, som att ”minute” är ett substantiv som refererar till en tidsperiod samt ett adjektiv som betyder ”liten”. Sätten på vilket amerikanskt uttal skiljer sig från brittiskt uttal kan också visas genom fonetik.
Att skilja mellan brittisk och amerikansk engelska med fonetisk transkription är ett bra sätt för en att förstå grunderna i systemet. Ordet ”prick” på brittisk engelska uttalas med ”o”-ljudet som liknar det som finns i ordet ”mycket” eller ”udda”. På amerikansk engelska uttalas samma ord med samma typ av ”o”-ljud som finns i ord som ”start” eller ”far”. Förmågan hos fonetisk transkription att visa skillnaderna mellan de specifika uttalen av ord är anledningen till att den är särskilt användbar för lingvister som studerar språkets utveckling och användning. Om en lingvist ville visa hur texanska uttal skiljer sig från kaliforniska uttal, skulle användningen av fonetiskt språk vara det enda sättet att göra det på ett strukturerat, skrivet sätt.
Andra ljud och aspekter av tal som saknas i skriftspråket kan också förmedlas genom fonetisk transkription. Ett särskilt bra exempel på detta är betoning, eller betoning, som kan appliceras på hela ord eller på specifika delar av ord. Fonetiskt språk har en speciell symbol – liknande en apostrof – som används för att visa betoning och, viktigare, kan läggas till den specifika del av ordet som ska betonas.