En extremofil är vilken mikrob som helst som trivs under extrema förhållanden med temperatur, tryck, salthalt eller koncentrationer av fientliga kemikalier. Många extremofiler tillhör kungariket Archaea, även känd som Archaebacteria, och de mest kända Archaebakterierna är extremofiler. Det finns också extremofiler att hitta utanför kungariket Archaea; till exempel finns det bakterier och eukaryota prokaryoter som är extremofiler, såväl som arter av maskar, kräftdjur och krill.
Följande är olika typer av extremofiler. Vissa extremofiler kan passa in i mer än en kategori:
Acidofil: En organism med en optimal pH-nivå vid eller under pH 3.
Alkalifil: En organism med optimal tillväxt vid pH-nivåer på 9 eller högre.
Endolit: En organism som lever inuti stenar.
Halofil: En organism som kräver minst 2M NaCl för tillväxt.
Hypertermofil: En organism som kan frodas vid temperaturer mellan 80-110°C (176-230°F).
Hypolit: En organism som lever inuti stenar i kalla öknar.
Metallotolerant: kan tolerera höga halter av tungmetaller, såsom koppar, kadmium, arsenik och zink.
Oligotrof: En organism som kan växa i näringsmässigt begränsade miljöer.
Piezofil: En organism som lever optimalt vid högt hydrostatiskt tryck.
Polyextremophile: En organism som kan överleva olika extrema förhållanden.
Psykrofil: En organism som kan frodas vid temperaturer på 15°C (59°F) eller lägre.
Strålningsresistent: resistent mot höga nivåer av joniserande strålning.
Termofil: En organism som kan frodas vid temperaturer mellan 60-80°C (140-176°F).
Xerofil: En organism som kan växa i miljöer med låg vattenaktivitet.
Pompeji-masken, en extremofil, lever på havets botten, samlad bredvid hydrotermiska ventiler. Dessa djur lever vid temperaturer upp till 176°F (80°C), och är de mest värmetoleranta som vetenskapen känner till, och de är inte ens encelliga. Eftersom de bor i så isolerade områden, upptäcktes många extremofiler inte förrän på 1970-talet.
Det kanske mest minnesvärda exemplet på en extremofil är en bakterie, Streptococcus mitis, som hittades inbäddad i kameran på månsonden Surveyor 3 av Apollo 12-astronauter. Denna bakterie hade överlevt på månens yta i tre år. Forskare studerar ibland extremofiler som potentiella modeller för hur livet kan se ut eller hur det skulle fungera på andra världar.