Ett värmesystem håller en byggnad varm när det är kallt ute. De används också för att ge konstgjord värme för förvaring eller för att skapa ett konstgjort klimat för djur och växter. De används för hem, kontor, fabriker och lager. Termen värmesystem innebär att det finns mer än en värmekälla eller ett sätt att flytta värme runt byggnaden.
Utvecklingen av ett värmesystem för alla typer av byggnader är ett nytt fenomen för de flesta områden i världen. I forntida tider värmdes hem av en enda eld som kallas en härd. Beläget mitt i huset användes det även för matlagning. All ytterligare värme gavs av tjocka kläder och bra isolering. Arkeologer och historiker tror att djur togs in i hemmet för att ge extra kroppsvärme på vintern.
Det första värmesystemet utvecklades av romarna. Systemet kallas hypocaust och innebar att varm rök cirkulerade under golvet så att värmen naturligt skulle stiga. Hypocaust fungerade genom att höja första våningen från marken och stödja den med stenpelare. Romarna skulle sedan sprida rök från en ugn. Systemet användes både i privata hem av rikedom och i offentliga bad som det som finns på Chedworth Roman Villa i England.
Förutom hypokausten fanns det bara ett annat värmesystem i Europa före den moderna eran. Tyskland och Östeuropas elit använde sig av Kachelofen, eller heta spisar på engelska. De fångade värme från en ugn och släppte ut den i ett rum.
Majoriteten av moderna hus i tempererade zoner, där det finns distinkta vintrar, använder centralvärmesystem. Detta är ett organiserat system av radiatorer eller lagringsvärmare utformade för att värma hela byggnaden. Sådana system kombineras ofta med isoleringsegenskaper som dubbelglas, dubbeltegel, hålrums- och loftisolering.
Radiatorer avger en konstant mängd värme beroende på vilken värmenivå de är inställda på. Vissa radiatorer kan sättas på timers för att spara energi. De erbjuder en nästan omedelbar värmekälla till ett hus, men kan vara dyra när de används under rusningstid. Högbelastningstider för el, gas och vatten är under dagtid.
Förvaringsvärmare fungerar genom att lagra elektrisk värme under lågtrafik och sedan släppa ut värmen vid angivna tider under nästa dag. Detta sparar kostnader och är bättre för miljön än gasol och andra värmare. Den största nackdelen är att de inte erbjuder en omedelbar värmekälla.
Gas eller el används för att värma vatten i ett värmesystem med hjälp av radiatorer. Vattnet värms i en central panna, vanligtvis på övervåningen i ett vädringsskåp eller på loftet. Varmvatten pumpas sedan runt ett slutet system av rör som låter radiatorerna avge värme.
Som ett alternativ till vattenledningssystemet kan ett värmesystem tillföra gas eller el direkt till värmaren. Dessa avger värme genom att värma en spole. Vissa kommer bara att avge värme passivt från batteriet medan andra använder en fläkt för att blåsa in värme i rummet.
Fläktstödda värmare är ofta en av funktionerna hos en luftkonditionering (AC). AC-metoden för att värma upp ett rum är populär i länder som Japan, som trots kalla vintrar inte har centralvärmesystem eller isolering. En avancerad form av ett AC-värmesystem är Heating, Ventilation, Air-Conditioning (HVAC) och kan även inkludera datoriserade kontroller för belysning.