Ett tunnelskrov är en typ av båtskrovsdesign som använder två separata sponsor eller skrov som är smalt placerade parallellt med varandra med en solid mittsektion som fångar luft mellan de två skroven. Denna tunnelskrovsdesign används ofta i motorbåtsracing på grund av mängden aerodynamisk lyftkraft och hastighet som är förknippad med skrovdesignen. Katamaranen identifieras ofta av misstag som ett tunnelskrov, men katamaranen har brett åtskilda skrov med en vanlig öppen mittsektion. Tunnelskrovsdesignen används också i konstruktionen av vissa kajaker, vilket skapar en mycket stabilare plattform för nybörjare.
Genom att placera två skrov parallellt med varandra och lite åtskilda, skapar tunnelskrovet en stabil design som åker i en mindre mängd vatten än en jämförbar storlek V-skrov. I motorbåtsracing används tunnelskrovet för att skapa en lyftkraft genom att fånga in luft under mittsektionen av båtens skrov. Detta gör att båten kan röra sig genom vattnet lättare än andra skrovkonstruktioner, vilket resulterar i en snabbare båt i de flesta fall. Genom att innesluta sittbrunnen på varje skrov blir farkosten mycket mer aerodynamisk än en båt i en öppen sittbrunn.
Vanligtvis använder en motor i varje skrov, tunnelskrovet kan nå topphastigheter som kan skapa farliga överstötsolyckor. En blow-over är när fronten av båten börjar åka upp och ut ur vattnet på en luftkudde som är instängd mellan de dubbla skroven. Om gasen inte släpps av, vilket gör att skrovet kan lägga sig tillbaka i vattnet, kan det så småningom fortsätta upp förbi punkten utan återvändo. När detta tillstånd inträffar kommer båten att välta helt och hållet och vanligtvis landa upp och ner i vattnet.
Många racinglag som använder ett tunnelskrov förlitar sig på ett syrgassystem ombord för att ge besättningen andningsluft när båten drabbas av en blåsning. Syretankar som pumpas in i besättningens hjälmar kan hjälpa till att upprätthålla liv tills en räddningsbåt anländer till platsen för kraschen. De flesta tunnelskrovsteam placerar en förare på ena sidan av båten och en gaspådragare på den andra. Föraren styr båten och ansvarar för att lokalisera svängbojar och hålla kursen. Gasreglaget ansvarar för att accelerera och bromsa motorerna, samt övervaka kritiska motorfunktioner som oljetryck och temperatur.