Ett resonemangsfel är i grunden ett fel i ett argument som någon gör baserat på den logiska strukturen i själva argumentet. Det finns många olika typer av resonemangsfel, eftersom detta är en stor kategori som ofta används för att indikera att felet existerar som en funktion av logiken i själva argumentet. Vanliga exempel på denna typ av felslutning inkluderar att tigga frågan, generaliseringar och felslut. Ett resonemangsfel kan också bestå av ett antal andra felslut, inklusive ett halmgubbsargument och ad hominem attacker eller argument.
Också kallad en informell felslutning, en felaktighet av resonemang förekommer inom informell logik, som använder strukturella begrepp över matematiska formler för att härleda styrkan i ett argument. Denna typ av felslutning uppstår vanligtvis eftersom någon aspekt av logiken i ett argument är i sig felaktig så argumentet anses då vara svagt eller saknar stöd. En sådan felaktighet av resonemang betyder inte att poängen en person försöker komma med är sann eller falsk, utan indikerar bara styrkan i själva argumentet och hur väl underbyggt det är.
Det finns många olika sätt på vilka en felaktig resonemang kan skapas, som att ställa frågan. Även känd som cirkulär logik, att ställa frågan uppstår när någon använder idén som han eller hon stöder som stöd för själva argumentet. Ett exempel skulle vara påståendet, ”Inbrott är fel eftersom att stjäla är omoraliskt”, eftersom personen som gör uttalandet använder det han eller hon försöker bevisa som bevis.
Generaliseringar och snedstegsfel uppstår ofta när någon försöker använda data för att stödja ett argument på ett felaktigt sätt. En generalisering uppstår vanligtvis när någon har en liten mängd information eller ett litet urval av en population och extrapolerar den informationen till ett mycket större sammanhang än vad som är lämpligt. Halka backar inträffar vanligtvis när någon skapar ett orsakssamband mellan två idéer eller händelser som inte är direkt kopplade av några påvisbara data eller logiska argument.
Andra vanliga typer av resonemangsfel inkluderar ett halmgubbeargument. Denna felaktighet uppstår när någon angriper en svag eller irrelevant aspekt av ett argument från någon annan, snarare än själva poängen med själva argumentet. Till exempel, om någon sa ”Vapen måste vara lagliga för att människor ska skydda sig själva”, så kan ett halmgubbsargument ta formen av ”Vapen används av kriminella för att döda andra, så vapen är farliga och borde vara olagliga.” Detta argument tar inte upp det faktiska uttalandet från den första personen, så det är felaktigt och stärker inte den andra personens position.
Sådana argument liknar en annan typ av misstag i resonemang, känd som en ad hominem attack eller argument. Denna typ av attack syftar till att misskreditera personen som argumenterar, snarare än att ta itu med själva argumentet. Om en dömd brottsling argumenterade för mildare straff för personer som dömts för mindre narkotikainnehav, kan någon som är emot denna idé påpeka karaktärsbrister hos den dömde brottslingen snarare än att ta upp de faktiska fördelarna eller bristerna i hans eller hennes idéer.