Ett kreatininclearance-test görs för att analysera hur väl njurarna filtrerar avfall från blodet. Denna typ av test mäter nivån av kreatinin i blodet, såväl som urinen. Kreatinin är en typ av avfall som finns i kroppen i små mängder. Det är en nedbrytning av kreatin, som används av musklerna. Det finns strukturer i njurarna som kallas glomeruli, som filtrerar överflödigt avfall, såsom överskott av kreatinin, från blodomloppet genom urinen.
Om kreatininnivåerna blir mycket förhöjda kan detta betyda att det finns ett problem med en persons njurfunktion. Problemet kan sträcka sig från en njurinfektion till början av njursvikt. Ett kreatininclearance-test kan göras på en person som uppvisar symtom på ett njurproblem. Symtomen kan innefatta flanksmärta, frekvent urinering, svullnad och trötthet. Om en individ har en fördiagnostiserad njursjukdom kan han eller hon genomgå detta test för att kontrollera sjukdomens utveckling.
Den första delen av ett kreatininclearance-test innefattar vanligtvis ett blodprov. För att få detta gjort kan patienten rapportera till ett sjukhus eller laboratorium för att få blod uttaget. Blodet kommer att noggrant analyseras och mängden kreatinin som finns kommer att beräknas och registreras. För de flesta individer är införandet av nålen för att dra ut blodet den mest obekväma delen av denna fas av kreatininclearancen. I vissa fall kan blodprovet göras igen efter den andra fasen av testet.
För den andra delen av kreatininclearancen tas ett urinprov under loppet av 24 timmar. Under denna del av testet kommer en individ att bli ombedd att samla in sin urin privat under loppet av en hel dag. Eftersom kreatininnivåerna kan förändras under en dag, bör en hel dags analys ge ett acceptabelt genomsnitt av mängden kreatinin som finns i urinen. Vanligtvis kommer sjukvårdspersonalen att tillhandahålla en speciell behållare till patienten och informera honom eller henne om några särskilda anvisningar måste följas när proverna tas. Detta kan innefatta att notera tiden vid vissa intervall under provet.
När du tar ett kreatininclearance-test kan vissa befintliga hälsotillstånd tas i beaktande. Till exempel kan vissa hälsoproblem förändra mängden kreatinin som en person har i sitt blod. Detta kan inkludera en befintlig njursjukdom, diabetes, en infektion eller högt blodtryck. Dessutom kan en abnormitet i glomeruli eller njurens filtreringsstrukturer också förändra kreatininnivåerna.
Vid slutet av ett kreatininclearance-test kommer en sjukvårdspersonal att kunna beräkna individens glomerulära filtrationshastighet (GFR). Detta är den hastighet med vilken glomeruli rensar kreatininavfall från blodet. Hastigheten kan användas för att analysera njurarnas hälsa och i synnerhet deras förmåga att filtrera blod på ett adekvat sätt. När kreatininnivåerna i blodet och urinen är extremt obalanserade kan personen ordineras medicin. Om nivåerna är så höga att personen riskerar att drabbas av njursvikt kan mer invasiv behandling som dialys ges.