Ett kontrastbad, även kallat varm/kall nedsänkningsterapi, är en metod för att behandla ömhet, svullnad och inflammation i en persons leder eller muskler. Det är användbart för att behandla ledskador, såsom milda stukningar, och kan också lindra symptomen på kroniska tillstånd som karpaltunnelsyndrom. Vissa idrottare använder också kontrastbad för att påskynda återhämtningen från träning. Ett kontrastbad innebär att fogen sänks ned i omväxlande varmt och kallt vatten, vilket hjälper till att öka blodflödet till området och påskynda metabolisk läkning. Kontrastbadterapi orsakar även domningar i leden eller muskeln och ökar elasticiteten i ligamenten, vilket ger den badande större rörelseomfång.
Processen fungerar genom en upprepning av två processer som kallas vasodilation och vasokonstriktion. Det varma vattnet orsakar kärlvidgning, eller vidgar blodkärlen, medan det kalla vattnet orsakar kärlsammandragning, vilket är när blodkärlen drar ihop sig. Ett kontrastbad alternerar mellan dessa två processer för att skapa en pumpande verkan i området som behandlas. Det är denna pumpverkan som ökar blodflödet och hjälper till att dränera överflödig vätska ur en svullen led eller muskel.
För att dra nytta av ett kontrastbad måste den badande först fylla två separata bassänger; en med varmt vatten och den andra med kallt. Det kalla vattnet bör vara mellan 50° och 65° F (10° och 18° C) medan det varma vattnet bör vara mellan 100° och 110° F (38° och 44° C). Temperaturen kommer att variera något beroende på den badandes komfort. Den badande växelvis placerar skarven i varje bassäng. Hur lång tid leden ska vara kvar i varje bassäng varierar beroende på skadan, men generellt måste den vara kvar i varje bassäng i minst en minut för att vasodilatation och vasokonstriktion ska äga rum.
Det finns en viss oenighet bland vårdpersonal om fördelarna med ett kontrastbad. Även om den pumpande verkan som processen skapar är obestridlig, finns det en viss debatt om hur denna process påskyndar läkningen. Vid mer kroniska besvär ger kontrastbad endast en tillfällig lindring av symtomen och gör ofta mycket lite för att förbättra ledens allmänna tillstånd. Denna tillfälliga lättnad kan få vissa badgäster att antingen skada området ytterligare eller undvika mer hållbara långsiktiga lösningar. Till exempel kan någon med karpaltunnelsyndrom använda kontrastbad för att lindra smärtan och öka rörelseomfånget för att kunna fortsätta den aktivitet som orsakar problemet i första hand, eller som ett substitut för operation.