Hela markytan som dränerar vatten in i en viss flod eller dess bifloder kallas en flodbassäng. En flodbassäng kan ses som en gigantisk skål eller bassäng. Tyngdkraften trycker allt vatten som går in i en skål längs sidorna och mot den lägsta punkten i den skålen. I botten av skålen samlas det avrunna vattnet från skålens kanter och bildar en enda vattenmassa. I en flodbassäng hittar mycket av vattnet som rinner av landet sin väg till floden, ofta genom bäckar och bäckar.
Bäckarna och bäckarna som rinner ut i en flod är kända som bifloder. Dessa samlas för att bilda en flod, som rinner ut i en större vattenmassa, såsom en annan flod, en sjö, en bukt eller ett hav. Flodbassängen består av all mark som dräneras av en flod och dess bifloder. Regn som faller på marken som utgör en flodbassäng samlas och dräneras till den lägsta punkten på just den biten mark.
Områden, skogar, berg och städer kan alla ligga i ett flodområde. När det regnar och marken inte längre kan ta upp regnvatten bildar det små bäckar som sedan rinner ut i större vattendrag, som vattendrag, floder och sjöar. Alla föroreningar och allt annat som kan finnas på marken och som kan transporteras av vattnet kan sköljas ut i floden och så småningom ut i havet.
Vattendelar skiljer sig något från flodområden. En vattendelare är en liten del av ett avrinningsområde och kan bara rinna ut i en viss vattenmassa. Ett stort antal vattendelar kan finnas inom gränserna för ett avrinningsområde.
Alla levande och icke-levande saker i ekosystemet i en flodbassäng är kopplade till varandra. När en del av avrinningsområdet störs påverkas hela ekosystemet på något sätt. Denna ömsesidigt beroende balans måste upprätthållas för att bevara balansen i hela avrinningsområdets ekosystem och dess invånare.
Den unika topografin i ett flodområde gör var och en unik. En del består till exempel av höga granitväggar och branta kullar eller berg. Denna branta och bergiga terräng kan få en flod att flyta snabbt över många klippor och runt skarpa kurvor, vilket skapar massor av porlande forsar. Däremot innehåller andra avrinningsområden relativt platt mark. Topografin i Mississippiflodsbassängen, till exempel, låter dess vatten flyta jämnt och fridfullt och kröker sig över stora landområden.