Ett fetalt fibronektintest görs för att avgöra om det finns något fetalt fibronektin (fFN) i en gravid kvinnas livmoderhalssekret. Detta ämne är en typ av protein. Om testet är positivt innebär det att kvinnan kan föda snart. Det utförs ofta för att utvärdera sannolikheten för en för tidig eller för tidig födsel.
Fetalt fibronektin är det ämne som håller fostersäcken mot livmoderns slemhinna. Fostervattensäcken dämpar fostret. Om fFN finns i livmoderhalssekretet tyder detta på att säcken har blivit störd. Det är dock inte en definitiv indikator på för tidig födsel. Å andra sidan, om det inte finns något uppenbart fFN, är den blivande mamman säker att anta att hon inte kommer att gå i förlossning på minst en vecka till.
Kvinnor som förväntar sig att genomgå ett fosterfibronektintest bör avstå från samlag i 24 timmar. De bör också informera sina läkare om de får vaginal blödning. I ett sådant fall kan fostrets fibronektintest behöva skjutas upp. Om fostersäcken är sprucken är förlossningen nära förestående och testet är inte längre nödvändigt.
Fetalt fibronektintest kräver en cervikal pinne. Denna enkla procedur är mycket lik ett cellprov. Patienten kommer att ligga på rygg och ett spekulum kommer att föras in i hennes slida. En läkare kommer sedan att sätta in en bomullspinne för att samla ett litet prov av cervikalt material.
Ibland kan läkaren besluta att göra ett vaginalt ultraljud efter att ha utfört fosterfibronektintestet. Detta gör att läkaren kan kontrollera längden på livmoderhalsen. Om patienten är nära förlossningen blir detta mått ofta mindre än normalt. Ultraljudet tas med ett smalt instrument placerat i slidan. Ljudvågor skickas till en monitor och omvandlas till bilder för analys.
Resultat från fosterfibronektintestet är vanligtvis tillgängliga inom 24 timmar. Dessa resultat hjälper läkaren att ge rekommendationer till den blivande mamman. Patienten kan behöva sängläge under resten av graviditeten. Ibland, även om fFN-testresultaten är negativa, kan läkaren rekommendera ökad vila, beroende på patientens hälsa.
För att skydda fostrets hälsa kan patienten ta tillfällig medicin för att minska risken för en för tidig födsel. Dessa läkemedel kallas tokolytiska eller arbetshämmande mediciner. I andra fall kan läkaren administrera en serie steroidinjektioner. Dessa skott hjälper till att öka hastigheten med vilken fostrets lungor mognar. Blivande mammor bör noggrant följa läkarens instruktioner för att förhindra en för tidig födsel.