Bindestrecket, eller ”-”, används för att separera stavelser vid radbrytning av meningar eller för att separera ord, särskilt de som används i fraser som kallas sammansatta modifierare. Före tillkomsten av ordbehandling använde författare med jämna högermarginaler vanligtvis bindestrecket för att dela upp längre ord i slutet av varje textrad. År 2011 är det en symbol som vanligtvis används för att lägga till prefix och suffix, eller för att separera ord som används tillsammans som modifierande adjektiv, som i ”långrandiga författare.”
Ordboken är användbar när du ska avgöra vilka ord eller fraser som tar ett bindestreck och vilka som inte gör det. ”Predawn” och ”efterverkan”, till exempel, är tillräckligt etablerade för att inte behöva symbolen, även om prefix och suffix vanligtvis tar dem, som med ”ex-fru” och ”tillträdande president.” Ord som ”anti-jakt” och ”illa informerad” drar nytta av bindestreckets organisatoriska roll.
Ett bindestreck är vanligtvis att föredra om ett annat ord än det första i en fras är versaler, som i ”antisemitisk”, eller om sammanställningen är förvirrande eller svår att läsa utan den, som med ”co-op” eller ”anti- invandring.” Ibland kan mer än en betydelse härledas från ord med samma bokstäver. Detta är ett annat fall när ett bindestreck blir nödvändigt. Om en person ”avgår” betyder det något helt annat än om han eller hon ”signerar på nytt”. Dessutom, om ord förekommer vid radbrytningar delas de vanligtvis i slutet av en accentuerande stavelse, även om reglerna varierar för detta.
Bindestrecket ses oftast i moderna texter när två ord används som en enda idé för att beskriva ett substantiv eller pronomen. Den ”blågrå himlen” eller den ”ofta illa lämpade akademikern” länkar två eller flera ord som ett enda adjektiv. Undantag finns dock. Till exempel uppmanar Associated Press-stilguiden skribenter att motstå att använda bindestrecket efter ord som slutar på ”-ly”, som i den ”absurt sena studenten.” Dessutom, när den sammansatta modifieraren kommer efter substantivet, behövs inte symbolen, som i ”Bokens teman var välkända.”
Andra användningsområden för bindestreck används ofta, som när man noterar ålder, till exempel ”7 år gammal” eller när man skriver ut stora siffror, till exempel ”åttionio”. Vissa adverb och till och med ett fåtal substantiv innehåller bindestreck, som ”i farten” respektive ”svärson”. Bindestreck används också när en bokstav är sammanfogad med ett ord, som ”T-shirt” och ”S-kurva”. Återigen kommer användningen av en ordbok att illustrera undantagen, som tenderar att ta bort symbolen efter en viss accepterad användning, så länge borttagningen inte skapar ”onödig” förvirring.